Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Aurelius. Adalbert, ärkebiskop af Hamburg-Bremen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adalbert,
ärkebiskop af Hamburg-Bremen \
På borgen Goseck, vid Sachsens gräns mot Thiiringen,
lefde i början af looo-talet en högboren adelsfamilj, gref
Fredrik och grefvinnan Agnes med sina trenne söner. Mo-
dem, en ovanlig kvinna och i besittning af den finaste bild-
ning, satte som sitt mål att låta äfven sina söner fä del af
den andliga kultur, under hvars inflytande hon växt upp. För
detta ändamål sände hon en af dem, Adalbert, till Halber-
stadt, där han ägnade sig åt det prästerliga kallet.
Xär prsepositus i därvarande stifts kor Hermann 1032
begaf sig som ärkebiskop till Bremen, följde den unge Adal-
bert honom som subdiakonus och det berättas, att han redan
då genom sin utmanande min och hållning och genom sina
stora ord väckt ett visst uppseende. Emellertid återvände
Adalbert efter Hermanns död 1035 till Halberstadt och där
lyckades han till den grad göra sin eminenta begåfning gäl-
lande, att, när ärkebiskop Alebrand-Bezelin af Hamburg-Bre-
men 1043 afled, kejsar Henrik III högtidligen i Aachens dom
under flera furstars och biskopars närvaro lät viga honom till
Alebrands efterträdare.
För vår, man kan säga, intima kännedom om Adalbert,
en af medeltidens märkligaste personligheter, ha vi att tacka
^ Föreliggande teckning är utarbetad på grundvalen af en uppsats, som in-
gitt i det kyrkohistoriska seminariets vid Upsala universitet öfningar under höst-
terminen 1899. — Hufvudkållan är naturligtvis den nedan nämnde Adams af
Bremen förträffliga arbete. Af nyare bearbetningar har jag förnämligast rådfrågat
A. Hauck, Kirchengeschichte Deutschlands III, 649 ff. samt G. Dehio, Geschichte
eUi Ertbistums Hamburg- Bremen bis zum Ausgang der Mission I, 175 ff.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
