- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Första årgången, 1900 /
359

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Pehrson, Per. Ur Österby bruks och Vallonernas krönika, anteckningar till föreläsningar, hållna vid Österby 1898—99. Anm. af B. G. Jonzon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ORANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 359
Följer så i tredje afdelningen Österby bruks historia un-
der den tid, bruket innehades af de Geers efterkommande. Det
är särskildt brukets inre förhållanden och bruksfolkets, d. ä.
vallonemas ställning i ekonomiskt afseende, som här behandlas.
I den fjärde afdelningen redogöres för vallonemas ställ-
ning i kyrkligt afseende, dels i allmänhet i vårt land, dels i
synnerhet vid Österby.
För den kyrkohistoriskt intresserade lässu-en förefaller
denna del af arbetet kanske något knapphändig. Troligen be-
ror detta därpå, att förf har för afsikt att behandla hithörande
ämnen i en särskild skrift. Anmälaren vågar hoppas detta på
grrund af meddelande från förf. Då torde åtskilliga frågor
komma att besvaras, till hvilka den föreliggande framställnin-
gen ger anledning. Förf. säger t. ex. sid. 82, att vallonema,
som ju voro reformerta, utlofvades religionsfrihet. Man önskade
gärna få närmare besked om detta löfte, ty det måste väcka
undran, att Gustaf Adolf kunde gifva ett sådant. Hans kon-
ungaförsäkran innehåller förutom det, som förf. anfört, den be-
stämmelsen, att ^främmande religtons/örvafidter icke inom lan-
det tillstädjas någon religionsö/ning, hvarken offentlig eller
hemlig». Det är ock bekant, att konungen höll på detta för-
bud så hårdt, att han till och med säges hafva vägrat sin svåger,
pfalzgrefven Joh. Casimir, som var kalvinist, tillåtelse att hälla
gudstjänst i sitt eget hus. ^ Det är visserligen sant — och det
framgår äfven oförtydbart af förf:s skildring — , att de stränga
bestämmelserna icke kunde upprätthållas, men huru det var
möjligt, att särskildt löfte om religionsfrihet, låt vara mycket
inskränkt, kunde gifvas, och att de Geer kunde medföra egen
präst och till och med hålla särskild sådan för sina arbetare i
Norrköping förefaller så öfverraskande, att man väntar sig en
mera detaljerad framställning härom.
Vidare visar förf, att klagomål öfver den frihet, vallo-
nema togo sig med afseende på sin religionsöfning, höjdes från
prästerskapet och kyrkliga myndigheter. Exempel på dessa
klagomål anföras. Dessa exempel äro högeligen intressanta,
men de fä sitt fulla värde först då, när man får veta, huru de

* Jfr Th. N or lin, Sv. kyrkans hist. efter reformationen. I, 2, s. 160.



CmOO^^


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1900/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free