Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Karl XII — Messias, en i utlandet omkring år 1718 omfattad trossats. Ett nytt bidrag till de kiliastiska rörelsernas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HKRMAX LUNDSTRÖM
hafva äfven någon gång blifvit kallade tyska kväkare, ehuru
denna benämning är missvisande, för så vidt som ett historiskt
samband mellan de båda rörelserna saknas.
De »inspirerades» mest betydande representanter i mel-
lersta Tyskland buro namnen Gruber och Rock. Deras för-
hållande till ZinzendorfF har gjort dem bekanta.
Om några svallvågor från den ifrågavarande rörelsen
nått ända upp till Nordtyskland, har man länge saknat känne-
dom. I ett reskript från början af 1 700-talet ^ fäste emellertid
Hertig Karl Leopold af Mecklenburg superintendenten
von Krakewitz’ uppmärksamhet på de s. k. inspirerades fram-
trädande inom hertigdömet. En kapten vid namn Bernhardt
från Biitzow hade t. o. m. blifvit häktad för sin delaktighet i
detta svärmeri. Hos honom hade man funnit ett bref frän
porträttmålaren Joakim Georg Rhete, som ursprungligen
kommit från Berlin men numera vore bosatt i Rostock, Af
brefvet hade framgått, att såväl den nämnde Rhete som en
skoäickare vid namn Joakim Schönfeld hörde till samma
sekt som Bernhardt. Hertigen gaf nu Krakewitz befallning-
att förmana »detta folk» och att »vederbörligen ställa dem
deras dårskap under ögonen». Krakewitz öfverlämnade saken
till professor Engelcken, för tillfället dekanus för den teolog-i-
ska fakulteten i Rostock. Då emellertid Rhete hade rest bort,
kallade professor Engelcken skomakaren Schönfeld till sig och
förmanade honom att af stå från sina irriga meningar. Till att
börja med hade Engelcken nu för afsikt att i fakultetens när-
varo fortsätta sina förmaningar, men vid närmare öfvervägande
fann han saken vara icke sä mycket en fakultetsangelägenhet
som ett prästerskapet vidkommande ärende, hvadan han hänsköt
frågan till det »andliga ministeriet».
Ministeriet beslöt att »på det sorgfälligaste observera de
af Christo själf föreskrifha gradtis af broderlig odtnoniHan och
bestraffiiing» samt gaf fördenskull Rhetes och Schöntelds spe-
cielle själasörjare och biktfäder i uppdrag att samtala med
^ Tidpunkten för detta reskripts utHLrdande har icke kunnat nätmare be>
stAmmas.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
