Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVKR SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 2 g
För att ur dessa stadganden, som, ehuru de till formen
delvis äro så olika, väl afse att till kyrkoprästen ge ett lik-
artadt underhåll, få fram landsprästens ekonomiska och där-
med också i viss mån sociala ställning, kräfvas åtskilliga frå-
gor besvarade, på hvilka svaren ej gifva sig själfva och som
visserligen några gånger behandlats, men till hvilkas lösning
fbrst prof. Erslévs nyligen publicerade studier Valdemaremas
storhedstid^ kunna anses gifva bärande nya synpunkter. Med
dessa, tillämpade på det föreliggande svenska materialet i la-
garne och annorstädes, torde man åtminstone komma frågorna
närmare in på lifvet, än äldre författare lyckats.
Låtom oss närmast kommentera de särskilda uttrycken
och börja med enheterna för jorden.* Det tål då kanske att
fbrst erinra om att under medeltiden byame voro oskiffcade.
^ Kr. Erslev: Valdemarernes storhedstid. Studier og Omrids. Khavn 1898.
’ Till att förtydliga den följande redogörelsen tror jag vara lämpligast att
nedan lämna en om ock schematisk sammanställning om pris och liknande. Den
har sin utgångspunkt i prof. Erslevs principiela uppfattning. Sä vidt möjligt hvilar
den dock på ur svenakt material hämtade &kta.
Vid en tidpunkt, som kan anges till omkring iioo, fenns en värdeenhit^
marken. Således om man skulle erlägga t. ex. en mark, visste hvar och en, att
han kunde betala sin gäld med omyntad t silfver till viss vikt, silfvermynt till samma
vikt, råg i viss mängd, bjqgg i samma mängd som råg, hafre i viss mängd, som
YW mycket större än rågmängden o. s. v. Underafdelningar till marken, som endast
voro räknestorheter, äro öre och örtng.
Antalet af de minata räknestorhetema, som äro oUka för olika varor, äro
fiSr de viktigaste, vanligast förekommande varorna följande:
mynt, mark penningar:
i Danmark:
I mark = 8 öre =; 24 örtugar = 240 penningar,
I örtug = IQ » ;
i Götaland:
I mark 3 8 öre 7 24 örtugar = 384 penaingar,
I örtug =16 » ;
i Svealand:
I mark x= 8 öre := 24 örtugar s 19a penningar,
I örtug = 8 » .
Säd, mark (läst) råg eller bjugg:
i Väster gStland:
I mark = 8 Öre = 12 pund(?) = 24 ört. = 40 tunnor (?) = 240 skäppor;
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
