Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 35
hon aer til». En prästgård i Västmanland med 12 {)yn i ut-
säde, som är = 24 spann ^ å i laga mark spännet (se citatet
ofvan), är också värd t 24 mark + x för äng och andel i all-
männingen. De, som äro lika stora med ett och samma, äro
själfva lika btora, heter ju en gammal regel, och det var jii
att vänta, att prästen skulle erhålla lika stort underhåll i två
så närliggande lagsagor.^ De prästgårdar, som hade denna
storlek, voro sådana, som enligt U. L. tillhörde hundares kyrkor,
och utan tvifvel ursprunget till vår tids kyrkoherdeboställen.
Dessa äro emellertid ej nu för tiden alla lika goda utan ha ju
som bekant heJt olika taxeringsvärden. Detta beror naturligt-
vis på, att jorden under kommande tider på grund af olika
beskaffenhet och olika skötsel visat sig mer eller mindre gif-
vande. År marklandet ursprunget till kyrkoherdebostället, så
^^gg^T^ det nära till hands att antaga, att tolftakyrkans präst-
boställe är ursprunget till vår tids komministersboställen. ^
Är det som ofvan visats riktigt, att vi ha att söka hun-
dareskyrkoma kort sagdt i de kyrkor, som nu för tiden ha
kyrkoherdar, följer däraf, att hundaret var en förkristlig upp-
delning af lagsagan, som icke svarar mot vår tids härader.
Men följer däraf, att man, då kristendomen lagtogs i lagsagan,
gaf hvaije hundare sin egen kjrrka? Till hvad ändamål tjä-
nade denna hundare-uppdelning, innan kristendomen lagtogs,
eftersom den lades till grund för kyrkomas fördelning? Då
jag ej varit i tillfälle att ur denna synpunkt genomgå det
^ Schlyter: VästmanDalagen: ordförteckniDgen : spander.
* I förhållande till den själl&Ddska matrikuleringen, som skedde, då jord med
en mark korn i utsäde skulle betala i mark »at skyld», visar den upländska ma-
trikuleringen samma skatt pä blott Q&rdedelen så stort odladt område (i mark
kom = 8 öre = 24 örtug = 48 {>yn = 96 spann = 288 skäppor). Att den upp-
svenska ledingsafgiften sålunda skulle vara 4 gånger större, är helt säkert endast
skenbart. I SjäUand, som var ett hufvudsakligen sädesodlande land, var den stör-
sta delen af gårdens jord under plogen och icke sA stor tillgång på jord af annan
natur. I Upland däremot voro ängs- och skogsmarken lika värdefulla tilligganden
som själfva den odlade jorden. I Västmanland skulle ju vid köp beräknas f^r en
gård så stor som prästgården 24 mark för åkern och lika mycket fÖr ängsmarken.
’ I den under medeltiden tillkomna latinska Ofversättningen af Uplandslagen
betecknas hundareskyrkan som ecclesia residentaliSj tolflakyrkan som annexa enligt
Hi Ide brand: Sv. Medeltid IIT: 84. Detta bestyrker ju synnerligen bra mina i
texten gjorda påståenden.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
