Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
40 SUKE AHBROSIANI
ningen af vissa gods, till en början utan egentlig äganderätt.
Konungens ställning till biskopame blir därför mera än en
höghetsställning. ^ I Sverige ha vi nog också att i konungen
se upprättaren af stiften, men som redan en gång nämnts,
är det landstinget, som i Västergötland förser biskopen med
jordagodsen.* Emellertid är det ej bekant, att landstin-
get därigenom intog en mot den danske konungen svarande
ställning till biskopame. Vid de få tillfällen, vi ha upplysnin-
gar om hithörande förhållanden, t. ex. V. G. L.: R.B. fl. 2, in-
tar den svenska konungen däremot en dylik. I en sådan
konungens m)mdighet har man troligen att se den teoretiska
grundvalen för det tillvägagångssätt, konung Knut Eriksson
tillåtit sig gent emot ärkebiskopen i Upsala, då han under
striden med honom helt hänsynslöst indragit en del af ärke-
sätets gods. ** Af en dylik händelse får man emellertid ej
draga någ^ra slutsatser om att biskopames ställning på något
sätt skulle i ekonomiskt hänseende varit prekär. Att något
sådant som godsindragning tillgreps, berodde på, att detta, så-
som det vanligaste maktmedlet, när det gällde att kraftigt
hämnas på de trotsande, också användes mot en uppstudsig
kyrkans tjänare på en tid och i ett land, där dessa ännu ej
utsöndrats ur det borgerliga samhället.
Utom afkastningen af jordagodsen hade biskopen på en
tid, då man ännu ej lyckats öfvertyga bönderna om nyttan
och lämpligheten af att erlägga tionden till honom lika litet
som till sockenpråtetema, äfven inkomster genom den ersätt-
ning, som erlades för hvar gång han förrättade vissa kyrkliga
tjänster, t. ex. kyrkovigningar, vidare böter i vissa fall, konun-
gens andel af vissa böter och afgifter från stiftets prästerskap,
af hvilka väl den viktigaste var aflösningen för den gästning,
prästerskapet tidigt var pliktigt lämna sin förman. Om dylik
aflösning kan tänkas tillhöra en så gammal tid som iioo-talet
eller blott vara en yng^e företeelse, som är samtidig med att
lagame upptecknades, torde kunna underkastas meningsutbyte.
^ Öl rik: Konge og Prsestestand I: 129.
* Se of van sid. 24.
» S.D. I, 852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
