Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 43
III.
Kyrkans ekonomiska ställning var således teoretiskt taget
ännu Starkt beroende af statsmakten, hvilket dock i praktiken
gjorde sig föga märkbart. På samma sätt torde det vara med
andra sidor af det offentliga lifvet, där utskiftning mellan
kyrkan och de världsliga makthafvarne af olika rang ännu ej
ägt rum och där de kyrkligt extrema krafven ännu ej framställts,
kanske ej ens varit kända af de nordiska kyrkomas målsmän.
En sådan sida, där kyrkliga och världsliga rättskraf lätt
kolliderade, erbjuder tillsättandet af de kyrkliga ämbetena.
Formerna för det lägre prästerskapets tillsättande fick en helt
annan utveckling än formerna för det högre och högstas.
Sysselsätta vi oss till en början med de förra. Lekmän-
nens inflytande vid tillsättandet af det lägre prästerskapet har
— enligt Holberg* — i de germanska länderna genomgått
följande 4 stadier:
i) Lekmannen (= den världslige rättsinnehaf våren vare
sig kungen, en storman eller bondförsamlingen) tillsatte själf
utan vidare i egenskap af kyrkans ägare ämbetet;
2) Han var tvungen att inhämta biskopens godkännande;
3) Han hade endast rätt att föreslå innehafvare, hvilken
biskopen sedan efter eget skön tillsatte;
4) Under ingfä omständigheter fick lekmannen ha något
inflytande vid tillsättandet af kyrkliga ämbeten.
Det stadium, som den svenska kyrkan representerade vid
midten af iioo-talet, kan på sin höjd vara det såsom n:r 2 upp-
förda eller detsamma, som det den skånsk-själländska kristen-
rätten af 1 1 7 1 2 intager. Åtnöjde sig Eskil och Absalon med
detta, ha vi ingen anledning att tro, att man i Sverige gått
längre i kyrkliga kraf.
De svenska landskapslagarne representera för öfrigt alla
de tre första stadierna, hvilket betyder, att respektive stad-
* Holberg: Kirke og Len s. 23 not i.
* Skånelagen (ed. Schlyter) Add. Ill A fl. 2: Kirkise, sum (prsestae-) lös
war{>ier, bondier skulu mapj) biskops wilia pnest til waelise.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
