Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVKR SVEXSKA KYRKANS ORGANISATION 57
och landtpräster uteslutits. Valet låg därefter ensamt i det
vid domkyrkan befintliga, organiserade domkapitlets hand. ^
Såsom redan flere gånger antydts, framträda dessa re-
formsträfvanden också i Norden, dock ej förrän jämförelsevis
sent nämligen på 1150-talet. Hvad som här då ifrågasattes,
är liksom annorstädes konungamaktens uteslutande rätt ifråga
om biskopsvalet. Man vill, att valförsamlingen åtminstone till
det yttre skall handla fullt själfständigt och faktiskt åtgö-
rande.
Då vi nu med exempel vilja belysa, huru reformen om-
planterades i nordisk jord, vända vi oss först till Danmark. I
detta land hade ej på flere är biskopsval behöft äga rum, då
Asser i Roskilde dog. Kort förut hade den unge Valdemar,
Knut Lavards son, besegrat sina medtäflare om konungamak-
ten och hans ungdomsvän, som efter afslutad uppfostan nyss
hemkommit från Frankrike, kunde säkert liksom ärkebiskop
Eskil göra honom underrättad om gregorianemas fordringar.
Vi få då se, hur han nu i Roskilde accomoderade sig efter
tidens kraf.^
^ Imbart de la Tour, anf. arb. s. 513 fi.
’ Detta biskopsval behandladt af Olrik: Konge og Pnestestand U, s. 41
och s. 159. Jag ar ej enig med honom i uppfattningen af detta val. Bland annat
vill jag här anmftrka, att jag ej anser hans öfvexsättning af clerus med domkapitel
vaia berättigad. Skildringen af valet hos Saxo ftr följande: (Sax o, s. 500 r. 21).
Per eadem tempora, Ascero Roskyldjensium antistite decedente, super subrogando
pontifice plebis a clero suffiragia dissidebant — — Kravaller i staden. Konungen
återst&ller ’ lugnet och låter orostiftame bota — — — . Saxo s. 500 r. 35 : Quam
continuo placida mente ingressus, Trinitatis edi inserviendnm penates intravit, eonun
de creando pontifice sufiiagia suo prosecutus assensu. Quamquam autem ei in
eedesia a majoribus condita ac dotata iuris aliquid competere videretur, nihil se
tamen adversum eam aut ilUcita affectatione.aut insolita oonsuetudine presumpturum
dicebat; sacris siquidem legibus cautum nosse ne clerus pecultare eligendi jus regali
imperio obnoxium habeat. Itaque presentiam suam haud quaquam impedimento
iaturam quo minus electoribus Ubera sufiragiorum arbitria maneant. Tunc clerus,
religiosam ^us justitiam summis gratiarum actionibus prosecutus, concilio excessit,
deLectnin curiosius habiturus. Cumque tres spectate opinionis viros, quibus quartus
ob virtutem Absalon adjidebatur, circumspexissent, ut ex eorum numeris podssimus
assumeretur, Valdemarus tadta singulorum sufiragia in tmius tabulsB segregata vohi-
mine referri jussit, sinceriorem electionis habitum ratus, si unius cujusque voluntas
ante manu quam lingua proderetur. Evenitque, ut, omnium scripto in unam coe-
nnte sententiam, honoris culmen Absaloni decemeretur.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
