Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62 SUXE AMBROSIANI
Statsmaktens öfvergrepp pä kyrkan, som måste utrotas. För
att nu endast hålla oss till, hvad som närmast intresserat oss
i detta sammanhang, beskyller han kung-en i Sverige för öfver-
grrepp på kyrkan, därför att han ej låter kapitlet välja den
nye biskopen. ^
Samme biskop Bengt, som i ett annat, till samma g^pp
hörande bref, bemyndigas att inrätta ett kapitel i Skara, * låter
påfven besvära sig öfver, att kapitlet ej har biskopsvalet i sin
hand. Detta betyder naturligtvis, att Bengt med brefvet från
Honorius ni till den för öfrig^ minderårige konung Johan
Sverkersson afsåg att få till stånd en programskrifvelse, till
hvilken han och de öfriga biskopame, som nu spelade en be-
tydande roll inom riket, skulle kunna hänvisa, då de nu äm-
nade gå till en reformering af de svenska kyrkoförhållandena.’
Sålunda tror jag icke, att S.D. I: i86 äger vitsord gent
emot det ofvan refererade brefvet om Valerii val till ärke-
biskop 1207. Biskopsvalets läggande uteslutande i kapitlets
hand tillhör i alla land nästa utvecklingsskede af dettas historia
och infördes i Sverige först genom Vilhelm af Modena på
hans berömda tredje legation till Norden 1248, således unge-
fär 100 år längre fram i tiden än de kyrkliga förhållanden»
vi här närmast afsett att skildra.
Af det föregående torde ha framgått, att vid tiden för
Lunds primats upprättande öfver svenska kyrkan de grego-
rismska reformsträfvames kraf, att biskopsvalet skulle läggas i
valförsamlingens prästerliga dels hand, tillämpats i Danmark
och Norge, och att de ej heller kunde vara okända i Sverige
framgår af det faktum, att Nicolaus Albanensis, som framställt
dem i Norge som villkor fbr palliets öfverbringande till en
norsk biskop, också fört förhandlingar om ett ärkestifts upp-
^ Capitulnxn, ad quod electio pertinet suocessoris, ad électionem prooedere
non dnentes, contra caDonicas sanctiones quem voltis intniditis in Eodesiain vidu-
atam, dando intiuso^ annulom et baculom pastoralem.
* S.D. I, 194. Reg. Honorii Papae UI ed. Presutti I, II, Rom 1888,
1895 n:r 2957; Vio 1220.
’ Af samma art äro flera andra bref, som Bengt får utfllrdade mider sin
vistelse i Rom bl. a. till sitt eget stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
