- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
94

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

94 HERMAX LUNDSTRÖM

Genom stadgandet om årliga stiftssynoder hade kyrko-
ordningen i nitiske och kraftfulle biskopars band lagt ett syn-
nerligen verksamt medel till kyrklig förkofran. Sådana stifts-
chefer som en Olaus Martini i Upsala, en Rudbeckius i
Västerås, en Paulinus i Strengnäs och Upsala, en Botvidi i
Linköping m. fl. försummade icke heller att med ifver och
framgång använda detta medel.
Hvad vidkommer kyrkoordningens föreskrift, att stifts-
synoderna årligen skulle hållas, så kunde detta stadgande icke
stricte tillämpas. Än var det en riksdag, åUi prästerskapets
petitioner, än åter stiftschefens sjukdom eller ålderdomssvaghet,
som vållade prästmötets inställande. Så t. ex. hade under senare
delen af den gamle ärkebiskop Kenicius’ tid på många år inga
stiftssynoder ägt rum. En annan biskop framihåller också år
1636 inför rikets råd, hurusom det vore »klagan värdt», att det
ginge »sällsampt till med administratione ecclesiastica där uti
Upsala stift», ty där ägde »inge convocationes eller synodi»
rum, »icke ens kommer prästerskapet tillsammans och rådgöra
om kyrkosakema och åhörames välfärd och cura animarum,
utan hvar kan hafva orsak att göra som han vill.» ^ Sedan
den trots sin höga ålder kraftigt verksamme Paulinus tillträdt
ärkebiskopsämbetet, blefvo dock årliga prästmöten äfven här
i stiftet regel, en regel från hvilken dock åtskilliga undantag
gifvas.
Om den närmare tidpunkten på året för prästmötets häl-
lande fanns ingen föreskrift i kyrkoordningen, och denna tid-
punkt var i verkligheten olika i olika stift och kunde dess-
utom växla i samma stift Samma år» som det epokgörande
Upsala möte ägde rum, sammanträdde härstädes en stiftssynod
den 4 julL Vid prästmötet 161 1, som likaledes hölls i början
af juli, »dref Dominus Archiepiscopus hårdt (på), att synodus
skulle hållas antingen Eriksmessa eller Distingsmarkna’n, ty
om marknarna hålles i alle andra stift synodus, [och] så haf-
ver man [då vid marknadstiden] tvenne orsaker komma till-
städes.» ’ I trots häraf och oaktadt prästmötet själft upprepade
* Sv. Riksrådets prot ’Ve 1636.
’ Martiii AacktAoeus antockningar i Skoklosters arkiv, kvartvoL n» 74. Nu-
mera i Kongl. Riksarkivet



CmOO^^


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free