Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 1 o H i:k’-\i a n i .u n dstköm
denter eller djäknar predika utan biskoplig venia. ^ Vid 1641
års prästmöte i Upsala tillfrågades sacellanen Nikolaus i Björk-
Unge hvarför »han så sällan gör tjänst i kyrkan, utan hos en
[adels-]fru och ställer en smålänning för sig i församlingen.*
Väl anförde sacellanen som en förmildrande omständighet, att
han »allenast» en gång låtit smålänningen predika i sitt ställe,
men icke förty fattade prästmötet följande, onekligen något
rigorösa beslut: »Ingen smålännings tjänst skall [hädanefter]
liden varda, utan alla skola hjälpa till, huru de kunde utrotade
blifva, alldenstund de taga bort lägenheterna för dem, som här
i stiftet födde äre. — Och Dominus Nikolaus blef suspenderad
ab officio, till dess han sig bättrcu-.» * Tydligen satte man då
större värde på indigenats-förmånen och stiftsbandet, än hvad
man nu för tiden, åtminstone inom vissa kretsar tyckes göra.
Såsom ett i det hela rätt typiskt och sammanfattande,
om också ingalunda fullständigt exempel på de ämnen, som i
äldre tider brukade upptagas i de episkopala synodalförmanin-
gama, må efter protokollet anföras de punkter, om hvilka är-
^ Jfr prästmötesbeslut i Linköpiog 1647 och 1656. A. a. s. 166, 173. I
Strengnås föreskrefs nd prSstmöte 1583: »Skall ingeD kyrkieherde tillåta någen
fremmande gå ]>å predikostolen och hålla messa, medh mindre han gnmt kenoer
honom och veet, hvar han är hemma.» Str. Synodalakt. Kammanu-k.
* Synod. prot. i Ups. Domk:s prot. 1641. Äfyen från Linköpings stift
höres mer än ett Qärdedels århundrade senare liknande klagan. Också hår gaf en
»Smolandus» närmaste anledningen. Den 28 juni 1667 blefvo nämligen i conven-
tus synodalis pastorum »Domini Pastores strängeligen förmaante til at här eflter
icke så lätteligen oplåta hwar och en, som det fordrar och begiärar, at tiäda på
deras predikestolar, utan personeme äre dem af erudition, gode qualiteter och gåf-
wor deste bättre bekände, hwilket Episcopns förorsakades att proponera af en
Näsewijs Smolando och errone^ ben:d Lcmrenttus Trottonis^ den der nyligen uthi
S:t Lars här i staden hade predikat, jämwäl kort tilförenne uthi Skrukeby, det
pastores intet hade bordt tillåta. Tillåter någor sådant häreAer här uthi Stifftet
slijkom och oordinerade personer, utan Episcopi och Consistorii förlof, sig at för-
sökia eller androm, som utom stifftet äre, så skola pastores det hafwa gjort wid
förlust af theras embete, om dhe härmed skiäligen beträdas.» Holmström, a. a.
8. 192, 193. — Såsom af ofvan i texten anförda exempel framgår, blef den ankla-
gade prästmannen vid prästmötet dömd till suspension. Det behöfver knappt till-
läggas, alt vid stiftssynodema äfven andra straff ådömdes såsom böter och t. o. m.
fängelse. S. t. ex. dömdes vid prästmötet i Linköping 1666 en komminister att
»i&ngslig anhållas uti carcere eller proban 14 dagars tijd och spijsas med watn och
bröd.»
CmOO^S:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
