Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122 H. SCHtJCK
på den fasta korporationen.^ Att hälla de båda korporatio-
nerna strängt skilda var således ej praktiskt och knappt möjligt
I viss mån — men också blott i viss mån — sammanföUo
därför universitas magistronim och universitets magistrorum et
scholarium redan under bådas bildningsprocess. Universitas
magistrorum uppgick således i universitas magistrorum et scho-
larium, och detta blef det gemensamma namnet för båda. Men
i viss mån voro de fortfarande skilda. Från en S3mpunkt, så-
som lärarkollegium eller universitas magistrorum, företräddes
nämligen denna korporation af de fyra fakultetemas represen-
tanter, från en annan, såsom scholarkorporation eller univer-
sitas magistrorum et scholarium, af studentnationemas represen-
tanter, som icke kunde vara lärare i de tre högre fakulteterna.
Det syfte, som först och närmast ålåg dessa korporatio-
ner, var bevakandet af universitetets privilegier, och vi vända
oss då till dessa. De äldsta privilegier, vi hafva i behåll, äro
åLr 1 200 utfärdade af Philippe August af en för den tidens
Pariserlif ganska betecknande anledning. En tjänare hos en
förnäm tysk scholar blef ihjälslagen i en krog; med anledning
däraf uppstod en »concursus clericorum theutonicorum», och det
kom till ett vildt slagsmål mellan borgame och de tyska stu-
denterna. Borgarne bröto in i »hospitium clericorum theutoni-
corum», och där dräptes ytterligare fyra »clerici». Magistri scho-
larum (d. v. s. lärame i olika skolorna) togo sig då an scho-
laremes sak och klagade hos konungen öfver prevostens slapp-
het och orättvisa, och konungen, som fruktade, att scholareme
skulle öfvergifva Paris, beslöt att utöfva en summarisk »rätt-
visa». Prevosten, »öfver hvilken scholarerne framför allt kla-
gade», dömdes till evigt fängelse med klen kost (paupere
victu), så framt han icke ville fria sig genom vattenprofvet
Kunde han detta — och här kommer medeltidens egendomliga
rättsåskådning fram — skulle han dock förvisas från Paris och
aldrig brukas såsom prevost. På samma sätt straffades öfriga
brottslingar. ^
Men för scholareme utfärdades följande privilegier. ’ Såg
* Chartularium I, nr. 41.
- Die Universitåten, s. 89.
^ Chartularium I, nr. i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
