Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PAKISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 1 47
Därmed hade magistrame fått examen i sin hand, och de
kunde nu af examinanderna fordra vissa förberedande prof,
utan hvilka de icke ville > presentera» dem. Ett dylikt prot
var den s. k. determinantiau Denna hade uppstått på föl-
jande sätt. Redan tidigt hade scholarema öfvats i disputa-
tioner, ^ och att därvid uppställa en tes kallades »determi-
nare questionem» eller — förkortadt — blott >determinare>.
Men dessa till en början frivilliga disputationsöfhingar voro
naturligen en förträfflig värdemätare på ynglingames kunska-
per och dialektiska färdighet, och därför kommo magistrame
snart att uppställa en nöjaktigt gjord »determinantia> såsom
ett nödvändigt förberedande prof för magistergraden. Exami-
nanden kallades då »determinator» eller »determinans» samt,
efter aflagd examen, »baccalareus».*
Denna examen var en nationsexamen, och den äldsta be-
stämmelse, vi hatva om den, återfinnes också i ett beslut, fat-
tadt af den anglikanska nationen 1252.® Enligt denna hand-
ling tillgpick examen på följande sätt. Nationens procurator
utsåg »tactib sacrosanctis» två personer till elektorer och dessa
elektorer valde, också »tactis sacrosanctis», tre magistrar till
examinatorer. Dessa tre svuro därefter, att de med fullkomlig
opartiskhet skulle förrätta examen, och examinanderna lofvade
likaledes att underkasta sig deras dom. Därpå följa vilkoren.
Determinatom skulle vara tjugo år eller åtminstone på det
tjugonde samt af ostrafflig vandel; han skulle tillhöra en
skola, ledd af en magister regens, samt hafva en magister,
under hvilken han kunde determinera; han skulle i fem eller åt-
minstone fyra år hafva studerat artes i Paris eller annat jäm-
förligt universitet; han skulle svärja, att han läst Vetus logica
åtminstone en gång ordinarie och en gång cursorie, Sex prin-
cipia åtminstone en gång ordinarie och en gång cursorie, tres
libri primi topicorum et liber divisionum en gång ordinarie
^ Dessa omtalas redan 12 15: »In responsionibns vel oppositionibos fuero^
rum vel juvenum nnlla fiant convivia.» Chartalarinm I, nr. 20.
* »Baocalariandus» är s&ledes detsamma som »determinaton», och »determi-
nantia» detsamma som »baccalareatns»,
’ Cbartnlarium I, nr. 201. Graden omtalas redan förut, första gången i
Pcarens Sdentiarum 1331 (Chartalarinm I, nr. 79).
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
