Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I50 . H. schOck
tione anglicana hade att aflägga. Determinanden svor på, att
han uppnått 14 år, ej var »infamis», att han skulle lyda fakul-
tetens och nationens statuter, bära föreskrifven dräkt, att han
åtminstone i två år och på det tredje åhört »libri loycales» i
Paris eller jämförligt lärosäte, att han åhört de förut — sid. 141
— uppräknade böckerna, att han under två års tid besökt
magistrames disputationer och under denna tid i skolan respon-
derat »de sophismatibus», att han före jul responderat »de
questione», att han responderat inför en magister, som läst or-
dinarie! och disputerat inför lärjungarne, att han skulle börja
determinera inom onsdagen »post brandones», att sedan deter-
minera under hela quadragesimalfastan, att ej utse någon huf-
vudman för determinanderna, att blott gifva två gillen, ett i
böljan och ett i slutet af determinationen, att blott genom na-
tionens tjänare inbjuda gästerna, att sedan föreläsa »såsom det
predikas» och ej diktera — m. m.
Den nytta, en dylik determination medförde, skattades af
universitetet mycket hög^t, hvilket bäst framgår af den polemik,
som artistfakulteten genom magister Johannes de Malignes 1284
förde med kansleren i Notre Dame. ^ Kansleren — säger han
— klagar för det första öfver att artisterna förorättat honom
därigenom, att de bestämt, att ingen skulle kunna »incipere in
artibus» ( = blifva magister), som icke förut determinerat Jag på-
står, att kansleren häri icke bör anse sig förorättad, emedan kan-
sleren, som själf studerat inom fakulteten, bör nitälska för fa-
kultetens lärjungars nytta. Ty af många orsaker är det dem
till gagn, att de determinera, emedan de, sporrade till studium
genom sina determinationes, undvika lättja och skärpa ingeni-
erna, och när inflytelserika och förståndige män från de andra
fakulteterna, stormän, ja, stundom ärkedjäknar, cantores och
domprostar samt många andra bevista dessa determinationer,
förvärfva de inför dem den djärfhet att tala, som är nödvändig
för artisten; vidare blifva de kända af stormännen, och denna
kännedom plägar ofta leda till, att de befordras till kyrkligra
sysslor.
’ Chartularium I, nr. 515.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
