Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 1 79
i närmare öfverensstämmelse med motsvarande förhållanden
på fastlandet.
Karl XI:s tid är som bekant den kyrkliga uniformitetens
tid. Särskildt var man mån om att bringa kyrkoväsendet i
de forna danska provinserna på lika fot med förhållandena i
det gamla Sverige. Att Karl XI — den store rikshushålla-
ren — när hans reduktion äfven började drabba prästerskapet,
var betänkt på att till kronan indraga två tredjedelar af tion-
den på Gotland, som öns prästerskap dittiUs i dess helhet —
utan afdrag af någon s. k. kronotionde — uppburit, är ju
något, som ej kan väcka synnerlig förundran. Men präster-
skapet på vår ö var utblottadt. En sådan betydlig reducering
af dess inkomster tålde det ej vid. Någon ersättning måste
sökas, om det ej alldeles skulle gå under. Så upptogs på all-
var en tanke, som redan förut hade väckts, nämligen den på
sammanslagning af de små pastoraten. Härigenom, menade
man, skulle prästerskapet vinna, hvad det genom indragning
af den vanliga kronotionden förlorade. Det var nu — liksom
det alltid varit det — ekonomiska angelägenheter, som fram-
kallade denna tanke på reducering af pastoratens antal. I syn-
nerhet har det varit med ordnandet af prästerskapets på ön
inkomster, som denna fråga, när den varit före, sammankopp-
lats. Då vi i denna uppsats vilja lämna en historik öfver frå-
gan om den yttre kyrkliga organisationen och pastoratsindel-
ningen på Gotland, måste vi därföre också komma in på
prästerskapets löneförhållanden på ön liksom på en del andra
frågor af ekonomisk art.
Tanken på en sammanslagning af de i allmänhet obe-
tydliga gotländska pastoraten hade redan före Karl XI:s tid
framkastats. Det är bekant, att Gotland hörde till drottning
Kristinas s. k. underhållsländer. På grund af svårigheterna
för drottningen att utfå de henne tillfallande skatterna öfver-
lämnade hon 1667 Gotland — liksom äfven Ösel — på arrende
åt en handelsman Jakob Momma, adlad Reenstiema, i Stock-
holm, hvilken hade att uppbära en del af skatterna. Emeller-
tid uppstodo misshäUigheter mellan Momma, som enligt got-
ländingames mening tog sig allt för myndig ton, och öns be-
folkning. Det gjorde, att sedan riksrådet Gustaf Kurck 1669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
