Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTuRIA 1 85
förse kyrkorna med vin- och byggningssåd», så skulle prästerna
af kyrkotionden bidraga därtill.
Några dagar förut hade emellertid drottning Kristinas
förre ståthållare på Gotland och Öland lagman Cedercrantz,
som innehade Roma kungsgård, ingått till regeringen med ett
förslag till öns »uppkomst».^ Däri hade han också, med an-
ledning af prästerskapets nämnda ansökan, berört de k)rrkliga
förhållandena och föreslagfit åtgärder för att, på annat sätt än
genom beviljande af de nyss indragna två tredjedelarna af
tionden, bereda prästerna nödiga inkomster. Han jämförde
därvid de yttre kyrkoförhållandena på vår ö med dem, som
voro rådande på Öland. Denna senare ö bestod enligt då
gällande jordebok af 1,337 ^©la- mantal, under det att Gotland
endast utgjorde 1,246 mantal. Det oaktadt hade den senare
ön 91 kyrkor och 43 pastorat, då Öland endast ägde 18 pasto-
rat Gotland utgjorde sålunda 90 hemman mindre, men ägde
25 pastorat mer än Öland. Det gjorde också, att öns härliga
kyrkor ej kunde underhållas så, som »då landet var i sin yp-
persta flor» utan »stor omkostnad till allmogens försvagande».
Den tid vore förestående, då dessa kyrkor skulle komma att
alldeles förfalla. Och såväl i afseende på prästernas underhåll
som i fråga om kronans inkomster af ön skulle det vara af
största nytta, »där som tvenne eller flera af dessa smårsta
pastoratema blefve efter handen sammanlagda». De därigenom
lediga prästborden kunde »till gudstjänstens så mycket bättre
och ordentligare afvaktande» besättas med kaplaner, som till
sitt uppehälle hade att bruka prästborden, och som för öfrigt
skulle »förtröstas med successionen uti pastoratet, enär det
kommer att blifva ledigt». Då kyrkoherdarne härigenom finge
större pastorat skulle de ej vidare »med Eders k. m:ts tillstående
rättigheters förminskning» behöfva göra anspråk på »krono-
tionden». 1 detta lagman Cedercrantz’ förslag framkommer
för första gången tanken på att till stor del ersätta kyrkoher-
darne med uselt aflönade kaplaner, som under sin väntan på
succession i pastoratet hade att gå och önska lifvet af sin när-
maste förman för att erhålla tillräckliga existensmedel.
^ Förslaget är af d. t juli 1695. Kopia däraf meddelades 1697 lands-
höfdiogeämbetet. Landskansliets ark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
