- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
192

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

192 H. LEVIN

mellan prästerskapet och allmogen på ön »någon irring och
oreda en rum tid hafver sväfvat’», på grund hvaraf regeringen
uppdrog åt en kommission, bestående af förre landshöfdingen
på ön riksrådet Åke Hansson Ulfsparre, landshöfdingen Gustaf
Baner och kungl. sekreteraren Daniel Behm, att »rannsaka, in-
taga och således släta och bilägga» de uppkomna stridighe-
terna, så att »hvart sand behåller sin skäliga rätt och rättig-
het, och därhos hvar vet sin plikt och skyldighet». Efler att
hafva hört båda partema framlade kommissionen den från
bägge hållen gillade och underskrifna konventionsstadgan, däri
prästerskapets rättigheter noga bestämdes. Denna stadga blef
följande år af k. m:t stadfäst.^
Äfven sedan den kungl. förordningen af den 8 febr. 1681,
som ordnade prästrättigheterna i riket, tillkommit, förblef den
för allmogen mindre fördelaktiga konventionen af 1648 fort-
farande gällande på Gotland enligt en hel mängd under föl-
jande tider utkomna k. resolutioner. * Prästerna å sin sida
höllo fast vid de lagliga rättigheter, de af ålder åtnjutit. Men
allmogen sökte blifva fri från sina förpliktelser genom att före
prästval träffa öfverenskommelser med en blifvande pastor an-
gående pastoraliema, i det att formliga kontrakt uppgjordes.’
Det är lätt att inse, att sådant skulle leda till allehanda oskick
och trakasserier. Regeringen sökte råda bot på de tvister,
som med anledning häraf uppkommo, genom att uppmana till
»tiondesättningar» d. v. s. att göra tionden oberoende af års-
växten och i stället fixera den till bestämdt belopp per man-
tal. Men man lyckades dock föga att bringa frivilliga öfver-
enskommelser mellan pastor och församling till stånd.
Emellertid androgo ett par till ön öfverflyttade fastlän-
dingar, som förskaffat sig fullmakt af en del Gotlands allmoge,
^ Stadgao i domkapis ark. (Visby stifts privilegier). Stadf. genom k. res.
pfi prästerskapets pA Gotland besvftr d. 3 apr. 1649, § 3. — Stadgan stadftstes
ånyo d. 30 okt. 1747, hvarefter den för allmlnt bekantgOrande genom tryck publi-
cerades. Finnes Afv. hos Modée, 3 s. 2441.
• Så d. 13 juK 1731, 30 okt. 1747, 6 okt 175». 5 j"" »79^.
’ Domkap. klagar i en skrifv. af d. 17 mars 18 12 öfver »det allt mer öfVer-
handtagande missbruk af allmogens valrättighet, hvarvid föga annorlunda fin offent-
ligen och öppet erbjudas och best&mmas de löningsvillkor, utan hvilkas antagande
en föreslagen prSstman icke må göra sig förhoppning om befordran». Domkap»
brefbok.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free