Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2o8 H. LEVIN
kunna bestå såsom särskildt stift. Vidare framhöll domkapit-
let, huru i följd af den missproportion mellan kyrkoherdar och
lägre präster, förslaget innebure, prästerna skulle betagas så
godt som all utsikt till befordran, i synnerhet som elementar-
lärarne räknade dubbla tjänsteår, hvadan »ingen yngling med
känsla af sin egen skicklighet och heder» skulle kunna väntas
vara villig att ingå i stiftet. »Det synes ej heller röja någon
synnerlig nitälskan för religionens befordran, att folket blott
hvarannan eller tredje söndag skulle hafva gudstjänst i egna
kyrkor tör att vinna en eller halfannan tunna säd på hemma-
net». De nya förhållandena skulle för öfiigt framkalla präster-
nas ekonomiska och moraliska undergång. ^
Enär k. m:t fann, att till detta ärendes bringande till slut
erfordrades »åtgärder, som ej af k. m:t allena bero», inhämta-
des vid riksdagen 1834 — 35 ständernas mening angående de
grunder, på hvilka kammarkoUegii förslag hvilade. I sin svars-
skrifvelse förklarade riksdagen, att riksens ständer funnit, »att
såsom principfråga, hvarpå hufvudsakens afgörande egentligen
beror, förekommer, huruvida en förändring uti pastoratens in-
delning och en reglering af prästerskapets rättigheter må, efter
hvad prästerskapet inom Gotlands stift förmenat, vara ett in-
grepp uti prästeståndets privilegier eller icke», och då det före-
liggande förslaget * innefattar en genomgripande förändring af
hela kyrkoväsendet på Gotland, som icke utan rubbning af
prästeståndets privilegier kan tillvägabringas, hafva rikets stän-
der väl funnit frågan vara af privilegienatur och den föreslagna
regleringen icke utan prästeståndets begif vande kunna före-
tagas». Emellertid hade prästeståndet icke för sin del genom
åberopande af privilegierna velat motverka en sådan reglering,
hvaraf behofvet och fördelarna voro af båda statsmaktema er-
kända, då privilegiernas hufvudgrunder lämnades oförkränkta.
Under sådana förhållanden förklarade rikets ständer såsom sin
gemensamma mening, att »privilegierna icke ligga i vägen för
den reglering inom kyrkoväsendet på Gottland, som instäm-
mer med statens och de skattdragandes lättnad utan att huf-
^ KammarkoUegii betänkande och förslag d. 21 febr. 1832 jämte en del
bilagor samt prästerskapets och domkapitlets underd. skrifvelser äro utgifna af trycket
i ett häfte af 1833.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
