- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
211

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 2 I I
tryggad af privilegierna. Utskottet har ej tillstyrkt, att man
skulle niedgifva, det denna kyrkotionde icke vore skyddad
under privilegierna, men väl inbjudit högv. ståndet till ett fri-
villigt, på billighet grundadt. begifvande, att denna kyrko- eller
kronotionde må utan det hinder, som uppstått genom den så-
lunda vunna egenskap af en prästerskapet tillhörande rätt. få
disponeras vid en ny reglering af kyrkoväsendet på Gotland*,
Vidare yttrar samme talare: »Kommer regleringen åter icke.
till verkställighet, så förblifver gotländska prästerskapet i åt-
njutande af hela kyrkotionden med den enda förändring i upp-
bördssättet, enligt utskottets tillstyrkande, att de två tredje-
delarna af tionden ej utgå i skaft, såsom tertialen, utan efter
tiondesättning». I ett senare anförande under diskussionen
understryker han ytterligare, hvad han här sagt. »Att stän-
derna, såsom det säges, skulle till k. m:t öfverlämna att dispo-
nera det erforderliga beloppet af kronotionden till gotländska
prästerskapets aflöning har dock uppenbart blott afseende på
verkställigheten af den i föregående momentet förutsatta nya
regleringen och kan ej komma i fråga att tillämpas i annan
händelse, än såvida denna reglering företages».^
Detta var åtminstone prästeståndets mening. Från denna
förutsättning af frågornsis sammanhörighet utgick ståndet vid
sitt beslut, endast under den var det det gaf sitt medgif vande,
utan hvilket medgifvande någon förändring, såsom sagdt, ej
kunde komma till stånd.
Det enda beslut af riksdagen, som var fattadt »i alla
händelser»,* d. v. s. utan att vara beroende af, att de öfriga
delarna af beslutet komme till stånd, var, att tiondegifvame
»icke annorlunda må komma att utgöra kronans andel af tion-
den än uti rikets öfriga provinser, hvarest tiondegifvame leve-
rera samma tionde omedelbart till staten». Alltså var det me-
ningen, att bestämmandet af beloppet af denna del af tionden,
tiondesättningen, samt själfva uppbörden däraf skulle ske på
det sätt, som var vanligt med afseende på kronotionden. Där-
emot kunde icke någon indragning förekomma annat än i

^ Prästest:s prot. 1834, del 13, s. 444, 445, 461.
’ Se det ofvan anf. citatet ur riksdagens skrifV.



QiOo^z


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free