Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - C. Grills och A. J. Grills skolordningar från 1762 och 1798. Medd. af P. Pehrsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24 MEDDELANDEN OCH A£TSTTOK£N
tid och kurser äro ju synpunkterna i mycket vidt skilda fi-ån
vår tids. Skoltiden har på de 36 är, som skilja skolordnin-
garna åt, gått ned från närmare 10 timmar till 7 timmar om
dagen. I fråga om monitörsystemet, som längre fram genom
Lancasterskolan och i vårt land genom »Vexelundervisnings-
sällskapet» en tid vardt så uppburet för att sedan blifva så
förkättradt, har man redan här intaget samma ståndpunkt, som
för närvarande i allmänhet gör sig gällande bland pedagoger
och tagit sig ett uttryck i den senaste normalplanen. Uppfatt-
ningen af undervLsningsgången i katekes och biblisk historia
har fiilldeles växlat om. Då var katekesen ensam om herra-
väldet Men den mycket omordade »katekesutanläsningen»
har dock föga stöd i dessa skolordningar, där det göres gäl-
lande, att >man måste först förstå och sedan minnas».
Af de rika pedagogiska antydningar, som de båda skol-
ordningarna gifv£^ må till sist, huru intressant det än vore att
närmare ingå på de kapitel, som handla om straff och aga,
endast ett par uttryck påpekas ur skolordningen af 1798. »Ty
som skoUefhaden bör tillika vara en praktisk undervisning,
bör man förlora en för att förvara många». (III: 3). Det är
samma tanke, ehuru än djupare humaniserad, som ligger till
grund för våra dagars »skolkarehem» o. d. inrättningar.
Bland de ofta förekommande uttrycken, som betona per-
sonlighetens mäktiga betydelse för lärarekallets utfyllande, må
märkas orden: »Metoden söker skolmästaren mer i sin egen
skicklighet och verksamma nit än i gifna föreskrifter».
Största intresset i dessa gamla skolordningar ligger dock
däri, att de, på samma gång de visa oss, huru långsamt de
pedagogiska grundtankarna arbeta sig fram, också bära vitt-
nesbörd därom, att vår folkundervisning sänker sina rötter
långt tillbaka i tiden; .^
P, Pehrsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
