Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNDERKÄTTEIJSER lOQ
förklarar sig härvidlag beredd att understödja hvarje rimligt
förslag.
Församlingamas äldre arkivalier borde till det nya arki-
vet öfverflyttéis, på samma sätt som skett eller kommer att
ske med kyrkoarkiven tillj landsarkiven. Stockholms stads
konsistorium, som själf har en god del af sitt arkiv deponerad
i riksarkivet, har visserligen i ett den 8 sept, 1899 dateradt
utlåtande afstyrkt ett dylikt sammanförande, men det är icke
otänkbart, att konsistoriet något missuppfattat sakens innebörd.
Säkert torde vara, att forskningen mycket lättare skulle kunna
bedrifvas i de nämnda arkiven, om de sammanfördes.
Vissa andra myndigheter, korporationer, anstalter eller
enskilda personer borde äga rätt att i mån af utrymme till
arkivet öfverlämna arkivalier.
Ur arkivsynpunkt är önskvärdt, att en blifvande arkiv-
lokal får ett fritt läge, utrymme beräknadt för åtminstone fem-
tio års tillväxt samt plats för utvidgning eller tillbyggnad. En
uppmätning af de arkivaliers omfång, som närmast skulle
komma i fråga att till ett dylikt gemensamt arkiv öfverföras,
äfvensom en approximativ beräkning af tillväxten, äro nödiga
förutsättningar för hvarje definitivt afgörande af denna fråga,
hvars sammanhang med frågan om nytt rådhus är tydligt.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer riksarkiva-
rien om vidtagande af de åtgärder, som kunna finnas lämpliga
för att få hufvudstadens arkivväsen ordnadt på sådant sätt,
att dess organisation så vidt möjligt blir afpassad efter lands-
arkivorganisationen och kan infogas i densamma.
— I den på >Ljus’> förlag utgifha skriftserien >För skola
och hem, svensk bokskath har docenten Nils Eden utgifvit
ett litet värderikt häfte »Gustaf Véisa. Valda bref». Urvalet,
som omfattar åren 1538 — 60, och är gjordt ur synpunkten att
belysa konungens karaktär såsom personlighet och regent,
synes vara synnerligen lyckligt träfiFadt Brefven äro både stats-
skrifvelser och hvad vi skulle kalla privatbref, ty för Gustaf
Vasa fanns dem emellan ingen yttre skillnad. De åskådlig-
göra ock, säsöm utgifvaren framhåller, »konung Gustafs patri-
arkaliska regeringssätt, som i sak innebar en nästan allsvåldig
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
