Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Edling. Priscillianus och den äldre Priscillianismen. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15^ (IRANSKNINHAR OCH ANMÄLNINGAR
till undersökning. Men det undgår ej en uppmärksam läsa-
res blick, att det finnes åtskilliga omständigheter, som åtmin-
stone tyda på, att en sådan utveckling under anklagelser-
nas tryck ägt rum. När förf. t. ex. sid. iio säger, att Priscilli-
anus »uppställde två normer för pröfningen af apokryfema, dels
bekännelse om Jesus Kristus, dels kanon, den katolska tron
och symbolerna», så är detta missvisande, emedan det af honom
själf konstaterade materialet synes ge vid handen, att den se-
nare gruppen af normer först i skrifterna efter den nämnda
synoden betonas. Medan Priscilliani i tr. III (före synoden)
öppet vidgår, att han användt äfven apokryfer, som innehålla
en del äfven enligt hans uppfattning häretiska läror, uttrycker
han sig redan i tr. II vida försiktigare, och i den ännu senare
tr. I tiger han alldeles om denna sida af saken o. s. v.
Men än betänkligare är det, att själf\’a det enda sam-
manfattande omdöme om rörelsens karaktär, som i afhand-
lingen förekommer (kap. IV sid. 80 AF.), fäUes, utan att Pri-
sciUiani skrifter på något mera ingående sätt från innehållets
synpunkt granskats — den redogörelse för dem, som i kap.
III gifvits utgår från rent formella och kronologiska syn-
punkter. Härom vore ju nu intet att säga, om det antingen
här gällde blott en karaktäristik af rörelsens mera yttre gestalt-
ning, som enligt förf:s mening sedan skulle från andra syn-
punkter kompletteras, eller förf. blott för öfverskådlighetens skull
anteciperat ett resultat, för hvilket sedan beviset skulle lämnas.
Nu kan emellertid näppeligen vare sig det ena eller det andra
här sägas vara fallet. Fastmer möter man åter och åter i det
följande en argumentation, som synes visa, att förf betraktar
den här framställda uppfattningen af Priscillianismen såsom en
fullständig och afslutande karaktärisering, från hvilken man
kan utgå såsom från en bevisad förutsättning — alla ankla-
gelser, som riktas mot Priscillianus, är förf. böjd att utan när-
mare pröfning afvisa, såsom alltigenom beroende blott på ovilja
mot dess asketism och vrede öfver dess kritik af det härskande
kyrkoskicket (jfr sidd. 126, 144, 166, 173 not i), 180 not 6),
181 not i)). Här och där tvingas han dock själf att erkänna,
att äfven andra mera berättigade grunder för anklagelserna
synas ha funnits, såsom när han sid. 223 säger, att beskyllnin-
DigitLzed by
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
