Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Edling. Priscillianus och den äldre Priscillianismen. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRAXSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR l6l
Och då är hans härkomst från Egypten ganska naturlig (!)» (sid.
78). Detta är tydligen att vända saken rätt upp och ned!
Utrymmet förbjuder oss att ingå på vidare detaljer —
de skulle för öfrigt blott blifva nya exemplifikationer till en
och samma hufvudanmärkning. Blott ytterligare ett par ord
om förf:s sätt att referera sina källor! På grund af svårig-
heten såväl i yttre, språkligt, som i inre hänseenden att följa
Priscilliani framställningar, är det ej blott berättigadt utan
verkligen tacknämligt, att förf. i allmänhet på h varje punkt
till en början öfversätter dem ord för ord. Blott skulle
man önska, att det vore en något större skillnad mellan det
öfversättande referatet och den efterföljande diskuterande och
sammanfattande framställningen — nu får denna ofta, sär-
skildt i den dogmatiska delen, nästan karaktären af en blott
upprepning. Men oafsedt detta synes oss förf:s öfversättning
genomgående gå alldeles för långt i ordagrannhet — hans
svenska blir ofta nästan lika obegriplig som Priscilliani latin
— och särskildt har han i en sådan utsträckning bibehållit de
latinska uttrycken, att läsningen oupphörligen i högsta grad
försvåras. Se t. ex. sid 97: »Då natura hominum är obligata
saeculo, förlorar den lätt tron, om icke ad praedicationem divini
nominis komma scripturarum testimonia». Eller sid. 180: >Han
(Filastrius) sade, att i Gallien . . . funnos abstinentes, som i lika
grad följde Gnosticorum et Manicheorum particulam perniciosis-
simam ... att de escas paulatim spernentes sade, att de icke
voro goda och af Gud gifna åt människorna för att ätas utan
a diabolo factae, att de menade, att creatura icke var a deo
creata utan a diabolo facta». Här och där närmar sig öfver-
sättningen i sin yttre ordagrannhet felöfversättn ingens gräns
— ja öfverskrider deu väl någon gång. T. ex. sid. 174:
»(Hispanae) jam proconsulem habere desierant», öfvers.: Span-
jorerna hade nämligen redan upphört att hafva den omnämnde
prokonsuln — meningen är: Spanien hade ej längre (styrdes
ej längre af) en prokonsul. Sid. 178: licet rebus dubiis» 1= låt
vara, att ställningen ännu var oviss, öfvers.: »såsom det är
tillåtet under osäkra förhållanden».
Dock, det skulle vara småaktigt att längre fortsätta
med sådana detaljanmärkningar och orättvist att låta kritiken
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
