Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FrIn en FOBSKNUTQSRESA till HSRRNHX7T
och ett intressant porträttgalleri med diverse porträtt ur brödra-
församlingens historia ^ fått sin plats. Först därigenom har ar-
kivet pä ett helt annat sätt än förut varit möjligt blifvit till-
gängligt för forskare, och det börjar nu tilldraga sig en väl-
förtjänt uppmärksamhet. Det är dock fortfarande ett privat-
arkiv, och dess direktion kan förbjuda publicering af handlingar.
Arkivarie är sedan 1875 den nu 77-årige pastor A, G Utse h.
Den svenska hermhutismen, till hvilken vi nu vilja öf-
vergä, inträder enligt det i Hermhut funna nya materialet
omkr. år 1760 i ett nytt skede. Grenom pastor Ike’s ankomst
till Stockholm vid denna tid genomfördes en synnerligen väl-
behöflig reform i den under åren 1745 — 1760 urartade rörelsen.
En ny anda börjar göra sig gällande, »sållningfstidens» lätt-
sinne och andliga njutningslystnad viker om icke inom alla
kretsar så dock åtminstone blajid de ledande. Vid samma tid
får efter Zinzendor/s död (*/5 1760) genom Spangenbergs
öfvertagande af ledningen (1762 i no v.) och genom Å%n första
konstituerande synoden (1764)^ brödraförsamlingen en fastare
karaktär; i stället för det förra familjeregementet träder en
ordnad unitetsförfattning, som så småningom skapar endräkt
och sammanhållning. Villfarelser i lära och kult, som fram-
trädt under »sållningstiden», blifva.för alltid af skaffade. Jag
har därföre stannat med min undersökning vid nämnda år.^
För den därpå följande tiden finnas massor af outforskade
källor, som såsom jag hoppas en gång skola bidraga till att
^ Biand dessa mfirkas tre portifitt af svenskar, nämligen af den bekante
Mag. Arvid Gradin (f 1757) (detto portrfttts identitet är dock ej fullt visst), af
Hans Peter Hallbeck (f 1840), en mycket framstående missionär i Syd-Afrika
(om honom se H. G. Schneider: In fernen Heidenlanden, Missionserzählungen
för die Jngend. N:o V Hans Peter Hallbeck) och af Efraim Stare (född på
Gottland 1767, i 43 år sodetetsarbetare i Göteborg 1798 — 1841, f 1841).
’ »öppnandet af denna synod den 2 juli 1764 är en af de viktigaste och
betydelsefollaste ögonblicken i brödraunitetens historia.» G. Burkhardt. Die
Bi^dergemeine I, 87. (Gnadau 1893).
’ Skfil finnas dock, som tala för att sätta det viktigaste gränsmärket vid
omkr. 1775.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
