Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 NILS JACOBSSON
den förste och till 1738 den viktigaste förmedlaren af Zinzen-
dorfs och brödraförsamlingens förbindelser med Sverige. Han
inbjöds på våren samma år (1727) att gästa Z. på hans gods
Berthelsdorf och att stifta bekantskap med de märkvärdiga
emigranterna från Mähren, som sedan 1722 börjat undan kato-
likemas förföljelser söka sig en fristad dåb: på sluttningen
af Hutberget, en kvart timmes väg från Berthelsdorf. Vid
denna tid var emellertid ställningen bland de något blandade
element, som från olika håll där kommit samman (bömisk-
mähriska bröder, pietister, schwenkfeldianer och Jakob Böhmes
anhängare) synnerligen bekymmersam och oroväckande, i det
hvarjehanda mysticism och separatism tagit öfverhand bland
dem.^ De förkastade dop och nattvard och ville ej besöka
gudstjänsten i Berthelsdorf, dit de hörde, hyste kätterska åsik-
ter om Kristi person m. m. Deras fanatism vände sig t o. m.
mot Z. själf och hans medhjälpare, den store väckelsepredi-
kanten pastor Rothe, i det de kallade Z. för vilddjuret ur af-
grunden (Uppb. 13), som gifvit den falske profeten (pastor
Rothe) makt att leda dem på en förvänd väg. De förtröstade
på sitt utståndna martyrskap, ledo af andligt högmod och sak-
nade ännu den rätta hjärteboten. Det såg ut som om den
lilla kolonien^ skulle upplösas igen lika hastigt som den sam-
lats eller förfalla till idel svärmeri och sekterism. Då tog Z.
för längre tid permission från sin justitierådsbefattning i Dres-
den och reste hem till sitt gods för att helt egna sig åt dessa
sina underlydandes andliga vård och trots allt söka föra dem
till rätta igen. Möjligt är nu, att Grundelstjema gjorde honom
Grönland och danska (norska) Lappland. Se Ad. Schulze, Abriss einer Geschidite
der Brildermission, sid. 4, (Hermhut 1901). Detta utesluter dock icke, att Grundel-
stjema något senare möjligen rådgjort med de båda bröderna Tobias Friedrich och
Melkior Zeisberger om en mission i Lappland vid deras besök i Stockholm, (se
nedan). Pajulas antagande sid. 5, anm. 2, att landshöfdingen J. Grundel i Umeå
fir identisk med Gmndelstjema ftr fullkomligt gripet ur luften.
^ Om denna Hermhuts inre kris se t. ex. Burkhardt a. a. I, 39. Her-
mann Römer: Nicolaus Ludvig Graf von Zinzendorf, Sein Leben und Wirken,
sid. 37 (Gnadau 1900). E. W. Cröger, Geschichte der eraeuerten Braderkirche I,
sid. 74 ff. (Gnadau 1852). J. T. Mtlller: Zinzendorf als Emeuerer der alttn
Brfiderkirche, sid. 23 (Leipzig 1900).
’ De voro blott omkr. 300 personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
