Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8 NILS JACOBSSON
någon större betydelse, då de ej voro fullt mäktiga det svenska
språket Några af de personer, med hvilka de kommo i be-
röring, skrefvo i jan. 1732 till Z.^ och framlade för honom sitt
hjärtetillståndy hvarjämte en annan af dem sedan korresponde-
rade med Tobias Friedrich.* Grefve Z. och församlingen i
Hermhut blefvo likväl genom detta besök mera bekanta i
Stockholm än förut. Som Z. först mellan åren 1731 — 34 af-
gjordt skilde sig både från pietismen, mysticismen och dip-
pelianismen och i motsats mot dessa riktningar starkt betonade
försoningslärsm, ’ så finner man hvarken hos Grundelstjema
eller de andra af Z:s svenska vänner vid denna tid något af
det, som utmärker den senare s. k. hermhutismen.
Intressant är emellertid att undersöka, i hvilket förhållande
Z. och bröderna från Hermhut trädde till Dippel* och hans
vid denna tid talrika anhängare i Sverige, Vi måste då för-
utskicka några synpunkter beträffande karaktären af den sven-
ska *dippelianismen> eller med ett rättare namn -^mysticismen*,
så mycket mer som. den är af största betydelse för förståelsen
af den svenska hermhutismens inre utvecklingsgång.
Den mystiska strömning, som fanns i Sverige och Finland
redan före Dippels besök härstädes 1726 — 28,^ och som måste
betraktas såsom en svallvåg af den samtida starka mysticismen
i Tyskland, England och de katolska länderna, samlade genom
Dippels ifriga propaganda och genom de många och långa rätte-
gångame med dem såsom dippelianer misstänkte och anklagade
ett helt decennium hufvudintresset omkring sig. Det svenska och
finska folklynnet har städse visat sig särskildt mottagligt för dy-
lika rörelser. ® Af Sven Roséns förut omnämnda dagbok fram-
^ Se Georg And. Diz’8 och Catharina Rothins bref till Z., båda dat.
Stockholm d. "A 1732. R. 19, F, 2.
« Se P. A. Norells bref till Tobias Friedrich, dat Stockhohn d. *«/» 1732.
R. 6, A, a, 28.
’ Se Be ek er a. a., sid. 266, 267 och den nedan följ. fnunstailningen.
^ Om Dippel se Wilhelm Bender, Johann Konrad Dippel, Der Freigeist
ans dem Pietismus, Bonn 1882.
" Eiikssönemas, Petter Henriksson Schsefers, Lars Ulstadii, C. M. von
Strokirchs m. fl:s mysticism är af tidigare datum än Dippels besök här.
® Jfr Matth. Akiander, Historiska upplysningar om religiösa rörelserna
i Finland i äldre och senare tider. I, 2 (Helsingfors 1857).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
