Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 XILS JACOBSSOK
dighet att predika frälsaren och visa själame till honom».
Detta och hvad O. i öfrigt hade att frambära, gjorde ett så
djupt intryck pä honom, att hans betänkligheter försvunno.
Han böljade nu åter predika och »vittnade eftertryckligt och
frimodigt om frälsaren». Från denna stund omfattade han
äiven med stort intresse och oinskränkt förtroende brödra-
församlingen och dess anhängare ända till sin död (1754),
hvarjämte han brefväxlade med den hermhutiske biskopen
Polykarpus Muller. ^
Hvad Andreas Tengbom beträffar, hade han sedan 1730,
efter att själf hafva mottagit sin väckelse genom Hilleström,
verkat såsom en väldig väckelsepredikant i Främmestad, dit
folk strömmade till från angränsande socknar i stora skaror,
hvarvid många af hans åhörare genom hans dimdrande lag-
predikningar uppskakades, så att de svimmade, fingo paroxys-
mer och konvulsioner. ’ Hela församlingen undergick en stor
förändring. Men snart tog den okjn-kliga mystiskt-separatistiska
riktningen öfverhand bland de väckta, drog väckelsen på sned,
och Tengbom förlorade sitt infl3rtande öfver dem. Då kom
Östergren dit Tengbom blef så intagen i honom, att han
nödgade honom att stanna där i tre månader, hvilket blef af
största betydelse både för honom själf och hans församling. Af
flera af Tengboms bref ’ framgår nämligen, att han först nu
blifvit fullt viss om försoning^nåden, och att frälsaren nu lagt
grunden till en ny andens gemenskap mellan bröderna i hans
förr af separatister sönderslitna församling. Från denna tid voro
Tengbom och Främmestad länge den förnämsta utgångspunkten
^ I arkivet fins ett bref från Polykarpns Muller till Hilleström, dat. Marien-
bom d. *V6 1742, och svaret d&rpå från HillestrOm, dat. Göteborg d. ^h st v.
1742 (hvilket motsvarar d. % efter nya stilen), R. 19, F, 5.
* Se Henning, Rel. rörelser, sid. 223 ff. Bergstrand, a. a., sid. 3 ff.
Om T:s hermhatiska ståndpunkt ha dessa förf. intet att meddela.
’ Två odat. bref, troligen från denna tid, finnas af honom i Zinzendorfiana,
B, d, 26, i Västerås låroverks bibliotek. Dessutom finnas i Hermhuts arkiv flera
bref af honom, två till Arvid Gradin, dat. Främmestad d. ^Vs 1742, d. ^V< 1743*
ett till Magnus Sten d. .^’/« 1744* f<em till Lammets församling i Marienbom d. ^h
1742, "A I744i "/i, "Z* 1745. *"/4 1746, ett till Gradin d. *>/ii 1747, ett sjätte
till församlingen d. ’Ve 1749 (R. 19* F, 5). Dessutom fins ett bref från biskop
Polykarpus Möller till honom, dat. Marienbom d. ’*/? 1742 (R. 19, F, 8, B.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
