Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 NILS JACOBSSON
blod och därigrenom till frid och ro i sitt hjärta». ^ Den 15
oktober 1740 inlämnade han ett memorial till domkapitlet i
Skara, där han ångerfullt återkallade alla sina villfarelser.^
På våren 1741 (d. ^^/s) fick han tillstånd att åter inträda i
prästerlig tjänstgöring. Han blef sedan för en tid en af herm-
hutismens ifiigaste mådsmän i Gröteborg.
På flere stållen uttalades nu önskningar om att få per-
soner från församlingen i Tyskland till Sverige för att blifva
ledare för de små kretsar, som uppstått här och där i landet
I mars 1741 fortsatte östergren och Björn från Stockholm till
Tomeå. Deras missionsförsök bland lappame och öfriga lef-
nadsöden kunna vi ej här skildra. Östergren berättar i ett
bref från Tomeå ^ bl. a.: »I Sverige har frälsaren några hundra,
som han fått in i de blodiga såren; äfven finnäme taga del i
försoningrsblodet; det fattas blott arbetare».
Emellertid hade vid denna tid talrika smädeskrifter mot
Z. och herrnhutaune, författade af deras hätske motståndare i
Tyskland, blifvit spridda äfven till Sverige. De utskrekos däri
såsom de argaste och farligaste kättare världen någonsin skådat
För att bemöta dessa beskyllningar och söka framställa brödra-
församlingen i dess rätta ljus beslöts då på höstsynoden i
Marienbom 1741, dit församlingen efter Zs landsförvisning
flyttat sitt hufvudsäte, att sända en högtidlig deputation till
ärkebiskopen i Upsala och de förnämsta teologerna i Sverige.
Härtill utsagos den förut nämnde mag. Arvid Gradin och
Martin Dober, en f. d. krukomakare, som på grund af sin
stora begåfning och sin fromhet åtnjöt stort anseende och vid
denna tid användes i församlingens tjänst i Hermhut* De
^ Se Gradins »Bericht von der Deputation nach Scbweden a. 1741».
(R. 21, 7, a, 4).
’^ Se Bergstrand, a. a., sid. 62. Den rätta förklaringen till hans plöts-
liga återgång till kyrkan har denne förf. ej lyckats finna.
" Till Joh. Wattewille, dat. Tomeå d. *®/xa 1741. R. 15. Q, c.
^ De viktigaste k&Uoma till vår kunskap om denna deputationsresa åro: Gra-
dins förut nämnda »Lebenslauf bis ^h 1742», hans »Bericht von der Deputation nach
Schweden anno 1 741 an den Erzbischof in Upsala» (R. 3i, 7, a, 4), hans »Bericht von
dem gegenwärtigen Zustand in Schweden», Marienbom d. ^7" ^74^ (R« ’9i^»6, 10)
samt 15 bref från Gradin och 3 från Dober till vännerna i Tyskland (R. 19, F, 3, a,
och 19, F, 2, c).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
