Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o NILS JACOBSSON
frälsare och blodige försonare har uppenbarat sig för åtskilliga
af våra syskon såsom deras evige själaman och brudgum och
tillika skänkt dem den nåden att anse sig såsom hans prä-
destinerade och utvalda brudar, byggda ur hans biodigra sida
och därtill skapade att sofva i hans famn. Hvad för salig-
heter vi åtnjutit med hvarandra af sådan intim gemenskap och
familjärt, speciellt umgänge med vår man, som förvåLrfvat oss
denna nåd genom blodig död och bittra smärtor, kan jag ej
beskrifva».^ I ett annat bref skrifver han: »Vi ha smakat,
känt och erfarit någonting outsägligt och alltigenom saligt ur
och i >yår mans gudomliga sidohåla. Hans äktenskapliga kyss
böjer och förödmjukar oss, och jag tänker då: vill han kyssa
och omfamna mig, så är jag här, hans lilla brud. Han kan
icke annat, ty min själ härstammar ur hans sidohåla och den
blodström, som spjutet stötte fram. Det vet och känner jag
helt visstt.* — Ett tredje liknande sällskap utgjordes af dem (39
till antalet), hvilka fått det stora förtroendet att blifva invalda
bland »de tre tusen i en sjäU, en egendomlig sammanslutning
af herrnhutare, spridda i alla länder, som skulle bokstafligen
efterlikna den första pingstförsamlingen, om hvilken det heter,
att de voro ett hjärta och en själ (Apg. 4: 32).*
Den fromhetstyp, som under dessa former och i dessa
utgjutelser träder oss till mötes, är till innehållet trots den olika
formen ungefär af samma slag, som den vi mötte i mysticis-
men och dippelianismen. * Vi återfinna äfven i denna firomhet
flera katolicerande drag. Visserligen framhålles här Kristi
martergestalt, hans blod och sår såsom underpanter på,’ att
lösepenningen är betald och försoningen fuUbrakt och ej i
främsta rummet, såsom inom katolicismen, för att väcka fromma
känslor af medlidande. Men samtidigt sättes något liknande
i stället, i det att det ifriga sysselsättande med Kristi yttre
kroppsliga lidande afser att framkalla en stämning af senti-
^ Se Peter Wervings bref till den heliga synoden, dat. Stockholm d. ’V« I7S0.
(R. 19, F, 4).
’ Se Peter Wervings brei till >Papagen9 (Z.), dat. Stockholm d. ^/lo 1748.
(R. 19, F. 3, b).
’ Se Peter Wervings i not i omnämnda bref.
* Se sid. 18 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
