Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•jH XILS JACOBSSON
dess tjänst såsom en slags inre mission, icke i paitisyfte för
att själf ska£Fa sig anhängare. ^ De flesta af de såsom fromme
ansedde prästerna vid denna tid voro eller misstänktes åtmin-
stone för att vara »hermhutare». Detta öknamn var i själfva
verket en äretiteL Men liksom man ej får underskatta herm-
hutismens goda inflytande i vårt land, så bör man ej heller
förbise eller söka öfverskyla dess dåliga inverkan, som samman-
hänger med den förut skildrade >sållningstiden». Det lyckades
tyvärr icke att fullständigt utplåna alla spår efter denna sorgliga
period af urartande till onyktert svärmeri och andligt förfall.
Därtill hade den varat alltför länge och slagit allför djupa rötter
i den andliga jordmånen härstädes. Gång på gång framträda i
Sverige och Finland antinomistiska rörelser, som i många afseen-
den påminna om den svärmiska hermhutismen och synas röja
släktskap med densamma. Måhända skall man en gång, när den
svenska herrhutismens historia blifvit fullt känd, kunna påvisa
ett verkligt historiskt samband mellan dem.* Särskildt stort
inflytande ha Rutström och hans i^Sions Nya Sånger» haft.
Den andliga sången har i alla tider visat sig vara en högst
betydelsefull faktor i de religiösa rörelsemas historia. Den
lefver på folkets läppar generation efter generation och har
ofta större makt än det talade och skrifna ordet att väcka och
lifnära de r eligiösa känslorna och tankarna. Kommer så där-
^ »De mähriska brödenia (d. v. s. brödralörsamlingen) utgöra knappt 20-
delen af de med oss förbundna själarne», skritver Z. i det ofVan citerade brefvet
till Johan Bréänt.
’ Det s. k. läseriet i Herjeådalen och Helsingland (skildradt af Bror Alster-
mark i hans arbete: »De religiöst-svärmiska rörelserna i Norrland 1750 — 1800», I,
Strängnäs 1898) synes hafva stått i direkt förbindelse med den svärmiska herm-
hutismen i Stockholm. Komminister Mårten Thunborg i Sveg, som var rörelsens
upphofsman, stod under inflytande af den hermhutiskt sinnade kyrkoherden Olof
Lind i Söderhamn (se Al st er mar k, a. a., sid. 35, iio), hvilkens omhuldande
af den i ekstatiskt tillstånd predikande pigan Karin Jonsdotter år 1758 stärkte Thun-
borg i hans mystiska åskådning. Lind hade då helt nyligen flyttat dit frän Stock-
holm, hvarest han tillhört de hermhutistiska kretsame (se sid. 55). Såsom sångbok
använde de svärmande de hermhutiska »Sions sånger» (Alstermark, sid. 37, anm.
l). Deras firande af Lammets bröllop och deras sysselsättande med Kristi marter-
lekamen, blod och sår (a. a., sid. 82 ff., 92) påminna om liknande drag i den
svärmiska hermhutismen. Härtill kommer, att rörelserna äro så godt som samtidiga.
Möjligen har Thunborg redan under sin studenttid stått under hermhutismens in-
flytande. Allt detta tarfvar dock ytterligare bekräftelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
