Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. O. Lindfors. Om stenhuggarmärken och deras förekomst å gamla svenska kyrkor (Med planscher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 A. o. LINDFORS
ligen bärröra från olika tidsåldrar; en sådan samlingsplatta
finnas t ex. å domen i Regensburg; om deras betydelse skall
längre fram ordas. Ingenstädes i Sverige har jag sett någon
sådan.
Dessa inhuggna tecken kunna växla betydligt i storlek
och djup. De äro sällan under 3 eller öfver 12 cm. långa
dock kan man undantagsvis finna tecken af ända till 30 cm:s
längd (t. ex. på Palatinen i Rom, på Henkerturm i NQmberg
o. a.); under gotikens blomstringstid gjordes märkena små
(t ex. Örebro kyrka), under renaissance- och barocktiden
blefvo de åter stora: å slottet i Heidelberg och å Zwingem
i Dresden finnas ovanligt stora tecken inhuggna. De äro så
inmejslade i stenen, att de bilda en inåt trekantigt afsmalnande
fåra af 2 — 3 millimeters djup och med en bredd vid stenens
yta som växlar mellan cirka 2 — 5 millimeter. På mycket
gamla och förvittrade murytor äro de ofta hälft utplånade, så
att man har stor möda att upptäcka dem och att skilja dem
från remnor i stenmaterialet; ja, stundom är man tveksam, om
det verkligen är stenhuggarmärken, man hctr för sig; så är
t. ex. förhållandet med ett par af dem från Alvastra klo-
sterruin. Men den strängt geometriska formen och de för det
kännande fingret mera än för det seende ögat förnimbara kon-
turerna hjälpa en dock vanligen till ett afgörande.
I allmänhet falla de ingalunda lätt i ögonen utan äro
tvärtom väl dolda, och af de flesta människor förbli de full-
komligt opåaktade. Mången har lefvat hela sitt lif i närheten
af en med dylika märken öfversållad byggnad utan att ha
haft en aning om deras tillvaro, och mången präst eller kyrko-
vaktare har gått år ut och år in genom sin kyrkas portal utan
att ha sett de där befintliga inhuggna tecknen, tills slutligen
någon intresserad sakkunnig kommer och gör vederbörande
uppmäb-ksamme därpå.
Bland alla svenska byggnadsverk är domkyrkan i Lund
rikast på stenhuggarmärken. — Det häfdvunna svenska nam-
net på dessa tecken är som sagdt ^stenhuggarmärken^\ ett
annat, nämligen -hstensnidar märken^, vore kanske lika bra eller
ännu bättre, ty det är på de längre framskridne yrkesmännens
arbeten, som dessa tecken vanligast förekomma; dock torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
