Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. O. Lindfors. Om stenhuggarmärken och deras förekomst å gamla svenska kyrkor (Med planscher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENHTJÖGARMÄRKEN A GAMLA SVEXSKA KYRKOR
105
Rochlitz och offentliggjord af Stieglitz i) samt aftryckt hos
Heidelo£^ som uttalanden angående stenhuggarmärken före-
komma, näml. i §§ 25, 26, 27, 30 och 31 samt 72 och 94.
Här förordnas t ex. »Ob ein Meister öder Geselle kemen,
die das Handwerk öder die Kunst kunden, und begert eines
’Zeichens’ von Einem Werkmeister, dem soll Er seinen WUlen
zu Gottesdienst geben, was Meister und Gasellen erkennen.»
Vidare bestämmes det, att en mästare tår ej längre tid än 14
dagar förhålla gesällens hans märke, slutligen att ett märke ej
får egenvilligt förändras, bortskänkas eller öfverlåtas till andra.
Om ett dylikt äretecken skulle ändras, borde detta ske ’med
stöd af hela »handt verkets» (= bygghyttans) gunst, vett och
vilja. Detta sista tillägg finnes först i »Baseler-Ordnung^en»
af 1563.
Den germanska världens hufvudhyttor voro under me-
deltiden: Strassburg, Cöln, Ziirich, Wien, sedan tillkom efter
reformationen Dresden; Strassburgshyttan hade makt af en
högsta domstol i rättstvister. — Många små drag kunde utan
tvifvel Vctra att tillägga ur dessa märkliga och lifskraftiga
byggillens lif, ordningar och seder särskildt hvad stenhuggar-
märkena beträffar, men då denna lilla studie ej inom sin ram
vågat uppställa en fullständig och uttömmande redogörelse för
sitt ämne utan snarare vill tjänstgöra som en blankare, hvilken
kastar ett första ljus på ett inom Skandinavien så godt som
obectrbetadt kulturområde, säger jag härom mina läsare farväl
under uttalande af den förhoppningen, att en och annan bland
dem, som blifvit för saken intresserade, skall komma med nya
* »Die Kirke der Heiligen Kunigunde zu Rochlitz», Leipzig 1829.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
