Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 EDVARD WERMCRAXTZ
De i kyrkolagen föreskrifna katekesförhören sköttes, sär-
deles i Västerbotten, på ett mycket försumligt sätt. ^ Man
nöjde sig med att folket utantill ur minnet utan allt förstånd
rabblade upp svaren på framställda frågor. Dålrtill kom att
icke heller hvar och en förhördes särskildt, utan att man fram-
ställde frågorna till alla närvarande på en gång och lät hvem
som ville och först blef färdig besvara dem. Kunde ingen
gifva nöjaktigt svar, så svarade prästen själf och lät det bero
därvid utan att fordra bättre kunskap af de okunnige. Kate-
kesförhören tycktes, kort sagdt, hafva blifvit endast en tom
formsak. Därom vittnar äfven det förhållandet, att personer,
som saknade nästan all kristlig kunskap, obehindradt fingo
tillträde till Herrans nattvard. I Umeå brydde man sig före
Grubbs ankomst dit icke ens om att efterfölja k3rrkolagens
föreskrift angående anmälning till nattvardsgång, utan hvem
som helst fick gå. Ingen frågade efter, hvilka nattvards-
gästerna voro, eller om de visste, hvarför de gingo, oaktadt
Kongl. Majrts bref af den i8 dec. 1695 hotade med straff af
suspension för ett dylikt tillvägagående. Föga bättre synas
förhållandena i ifrågavarande hänseende hafva varit i cindra
församlingar. »Det är allom här bekant», förklarar Grrubb
inför kongl. kommissionen, »att när någfra kommit fi-ån främ-
mande församlingar och här i vår församlings närvaro blifvit
förhörde, hafva de ej kunnat de första bokstäfvema och det
enfaldigaste i kristendomen, men likväl offentligen betygat sig
hos sina förre själasörjare hafva fått begå Herrens heliga natt-
vard.» En och cmnan, som för sin okunnighets skull icke
fick tillträde till Herrens nattvard i Umeå efter Grubbs an-
komst dit och icke ville låta undervisa sig, gick till andra för-
samlingar och fick där obehindradt tillträde till nattvardsbor-
det, tvärtemot kyrkolagens bud.
H vilken slapphet präster kunde tillåta sig beträffande
k3rrkolagens efterlefnad äfven i andra afseenden visa följande
exempel. En piga från Umeå, hvilken gick hafvande med
oäkta barn, begifver sig från sin hemort till Själa i Ånger-
manland, föder där barnet, ger sig där ut för en soldatänka.
* Jfr H. Lnnd ström: Laurentius Paulinus Gothus III, sid. 35 — 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
