Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GEUBBS LIF OCH VERKSAMHET 1 45
förut nämnda, kringresande äfventyrerskan Maja Stina Fröling
förieda sig till ett så förargelseväckande lif tillsammans med
henne, att Kongl. Majrt fann sig föranläten befalla Svea hof-
rätt att förordna en extraordinarie domare till att rannsaka
och döma däröfver. ^
I ett intyg af den 25 aug. 1724 förklara någfra af Umeä
församlings förnämste ledamöter,* att de före prosten Grubbs
ditkomst >icke varit vane att känna någon annan sort af
präster än sådana, som i världen gemenligen funnits, hvilka
både i lärdom och lefveme hållit sig efter denna världen och
såväl predikat androm en kommod väg till himmelen, som
själfve dem däruppå med deras lefverne föregått».
c. Tillståndet bland folket
Bland folket rådde i k)rrkligt hänseende stora brister både
i fråga om kristlig kunskap och kristligt lif. Om tillståndet i
Umeå församling, hvilken hade rykte om sig att vara den i
sin kristendom bäst grmndade af alla församlingar i hela lan-
det, skrifver Grubb: »När jag begynte göra mig bekant med
tillståndet, fann jag med förundran, att det stod otroligt illa
tiU. Här härskade en fast allmän fåkunnighet i kristendomens
kunskap. Nästan ingen förstod, hvad bot och bättring och
omvändelse var; nästan ingen förstod af tio Guds bud, hvad
synd var, och ehuruväl fast alle visste säga, att de hade en
stadig tro och voro alltså säkra om saligheten, så var dock,
yaag vHI allenast säga, nästan ingen, som hade sundt begrepp
om den saliggörande tron; åtminstone fann jag ingen, som
gaf mig rätt besked därom; än mer: större delen visste icke rätt
besked om tre personer i gudomen, som dock är liksom första
A.B.C. i vår kristendom, ja, visste icke ens, hvem Kristus var,
son dock är enda grunden till vår salighet».^ Att det icke
^ Ecdesiastica Handlingar, band 9, skriften n:o 97.
* Kapten J. R. von Schoten, landskamrer Joh. V^ahllfif, landtrSotmftstaren
Nils Kroger, boi^mästaren Gabriel Thavonius, häradsfogden J. Northman och h&-
radsskrifvaren M. Sandström. Kommissionshandlingama n:o 91.
* £0 sannlårdig berättelse sid. 8—9.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
