Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GBtTBBS LIF ÖOH VSRESAMHET 1 83
ärs kyrkolag k3rrkoceremoniema i ganska mänga delar blefvo
dels rättade och förbättrade, dels afskafiade, förmodligen mera
tai församlingens ro, styrka och uppbyggeke än oro och vill-
-farelse. Som ingen lag och ordning, af människor författad,
kunde vara så fullkomlig, att den icke med tiden kunde be-
höfva förbättras, ändras eller afskaffas, dä torde man ej heller
kunna pretendera någon mfallibilhet odh absolut fullkomlighet
iör ’k3n’kolagBn, utan det vore höga vederbörandes rätt och
plikt att visligen och pä goda grunder, allt efter som försam-
lingens bästa iunnes kräfva, tiflägga eller fräntaga bvad till-
fOrene stadgadt varit, hvUket äfven högvördiga prästerskapet
själft med eget exempel bestyrkt på 17 19 års riksdag, dä det
begärde en lindrigare prästed, därför att den, -som kjn^dlagen
före^ref , ej vore möjlig att hålla och fullgöra.
Med anledning af den femte punkten i det ifrågavarande
utlåtandet framhålles af Grubb, att de skäl, han i sitt memorial
anfbrt för sitt 3rrkande pä pliktepallens afskaffande, g^rundade
sig dels på den första •församlingens brok, dels på sdlmänt
kända missbnik med pliktepallen, samt att dessa <skai icfte
blifvit vederlagda, och att ingen resonabel person ’kunde till-
mäta dem mindre betydelse, därför att den, som anfbrt dem,
blifvit anklagad för sådana saker, som ej Btodo i något sam-
band med pliktepallen.
I sina påminnelser vid sjätte punkten konstaterar Grubb,
att prästerskapet själft medgfifvit, att gemene man icke allenast
häller kyrkoplikten för en poena civilis eller ett straff, utan
ock att de fortfarande må hysa en sådan åsikt om den. »TBl
favad ända vill man då, att det skall heta en poenitentia eccle-
siastica», frågar han. »Det tyckes oförgripligen, att som det
både hålles för och re vera är en art af strafiF och plikt, så
behöfves intet betänkande vid att låta den, som förser sig med
lägersmål, i stället för pliktepallen erlägga en viss »summa
penningar eller därför göra arbete till kyrkan.»
Förslag^ att utbyta pliktepallen *mot penningböter hade
stöd i kyrkolagen. Bedömdt ur synpunkten af gällande kyrko-
lag, var prästerskapets utlåtande i denna punkt onekligen gan-
ska egendomligt, och man kan förundra sig öfver, att Grubb
icke till försvar för sin sak gjort mera bruk af denna omstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
