Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GRUBBS LIF OCH VERKSAMHET 187
^eriet; 5:0 att det icke fanns någon socken inom länet, i hvil-
ken icke öU och brftnnvinshandel förekom vid kyrkan i anse-
ende till att socknarna voro vidsträckta, och mången bonde
hade 6 a 8 mil dit, hvadan han ej kunde föra med sig dryckes-
varor den långa vägen hemifrån utan nödgades till sin nöd-
torft köpa något att dricka, hvarför Gadde fått tillstånd att
vid Umeå kyrka såsom gÄstgifvare hafva till salu något dricka
öch annat iör de långväga bönder och andra resande; 4:0
Staden var afbränd och soldater voro inkvarterade i kyrkobyn.
Dessa och andra resande skulle lida nöd af brist på öl och
annat, om krogen ej funnes; 5:0 Något lagligt klagomål öfver
något oskick vid ifrågavarande krögeri hade icke försports;
éio Grubbs besvär förmodas ha någon annan orsak än dem,
han för skens -skull fOreburit. Landahöfdingen antyder, att de
eKekutioner, som befallningsmannen efter andras order och
ämbetsplikt måst -förrätta hos ’Grubb, därför att denne visat
n&gcoi tröghet uti att utgöra sina pålagor \ varit den egentliga
orsaken; 7:0 Om Gaddes krog afskafiFades, skulle hoptals andra
komma i dess ställe.
Att högste ombudsmannen efter mottagandet af ett så-
dant utlåtande från länets höfding skulle villfara Grrubbs be-
gäran var icke att vänta. Någon vidare åtgärd från hans sida
synes Grrubbs skrifvelse icke rheller hafva fbranledt.
Grubb förlorade likväl icke modet på grund af denna
motgång. Sedan han förgäfves vändt sig till högste ombuds-
mannen, vände han sig direkt till Kongl. Maj:t i detta ärende.
Jämte öfriga anförda skäl fbr sitt yi^kande anför han i skrif-
velsen till Kongl. Maj:t, att krogen stod i stnd med Kongl.
AIaj:ts gästgifvareordning af år 1664 § 39, hvarest bestämmes,
att ing^n krog skall vara på två mils afstånd från ordinarie
gästgifvaren, under det att ifrågavarande krog var blott en
^ Hvad gmiid detta laodshdfding Ramses yttrande kunde hafva, år oss icke
bdunt Att vAgm personlig» tkä\ af antydd art skulle hafva legat till grund
för Grubbs åtgftrder 1 denna fråga, är emellertid högst osannolikt. Mera sannolikt
förefaller det oss, att landshöfding Ramse låtit sig påverkas af sådana vid af-
gifvande af sitt utlåtande. Denne hade föregående år, ehuru utan påtöljd, angifvit
Gsubb hos konsistoriet för «Utför strflngt förfanmde mot dem, som anmälde sig till
begående af Herrens nattvard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
