Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS GRUfifiS LIF OCH V£RESAMH£T 1 97
serna frågan om lapparna till behandling den i augusti 1723
och utarbetade ett förslag till en kongL förordning, som an-
togs af ständerna. Sålunda tillkom den kongl. förordningen
af den 3 oktober 1723 »Om lappländarnes flitigare undervis-
ning i kristendomen och skolors inrättande där i orten» ^ en-
ligt hvilken r.o prästerna flitigt skulle resa omkring och med
predikan och undervisning följa lapparne pä deras vandringar,
inga andra antagas till lappmarkspräster än sådana, som kunde
lapska språket och befunne sig i sina bästa år; 2:0 brännvins-
försäljning till lappame under marknader förbjöds; 3:0 en skola
skulle anläggas vid hvarje hufvudkyrka i Lappmarken så att
skolomsis antal blefve sju; 4:0 fyra kollekter om året skulle
öfver hela riket upptagas till nämnda skolor intill nästa riks»
<ldg; 5:0 en skolmästare skulle till en början förordnas vid
hvarje skola, och endast sådana tillsättas, som voro grundfasta
i religionen och skicklige lärare; ö:o lappames barn skulle först
undervisas i kristendom på deras modersmål, hvarefter de finge
lära svenska, om de därtill hade lust; ABC-böcker och kate-
keser på båda språken skulle genast tryckas; 7:0 superinten*
denten eller någon annan i hans ställe af konsistorium förord-
nad prästman skulle åtminstone hvart tredje år resa omkring i
Lappmarken och visitera samt tillse, att prästerskapet och lä-
rarna gjorde sin plikt, hvaijämte det skulle tUlkomma hvarje
prost att årligen anställa sådana visitationer i sitt prosteri.
Grubb synes vara den som inlaga största förtjänsten i fråga
om tillkomsten af denna i lappmissionens historia synnerligen
viktiga förordning.*
Nya svårigheter med afseende på Lycksele lappskola nöd-
gade Grubb att ånyo följande år med en skrifvelse af den 9
sept, omkring 3 veckor före sin död, vända sig till myndig-
heterna med ny begäran om hjälp. De i Umeå socken af
fienden afbrända bondehemman, af hvilkas räntor skolan haft
sitt underhåll, hade sökt och erhållit frihet från alla utlagor
för en tid af fyra år. Därigenom hade skolan för nämnda tid
^ Riksregistnmret f5r 1723, bladet 741—749. AcU publica litt. H. n:o
22. 1722 — 1724» jfr åfven Modées Utdrag ur Pubtique Handlingar I, Sthlm 1742,
«<i- 391—393-
’Jfr E. Haller, 1. c, sid. 24 och 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
