Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Bergman. Religionsmålet mot studenten Erik Molin 1734—1739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 £. BKRGMAN
ämbetet i Geile på tillfrågan förklarade tillräcklig anledning
ej förefinnas till Molins vidare anklagande, blef åt hans sak
för tillfället intet vidare åtgjordt.
Det var först ofvannämnda skrift Brevis explanatio och
de med anledning häraf den zi och 26 mars 1734 inför Up-
sala domkapitel hållna förhören, som gåfvo uppslaget till de
fem-åriga rättsförhandlingarne mot Molin genom alla instanser,
i hvilka ock till slut riksens ständer togo del, — till vidlyftiga
undersökningar inför världsliga och kyrkliga myndigheter —
till 4-årigt fängelse, slutande år 1739 med lamdsflykt för all-
tid. — Det är icke meningen att här ingå på alla detal-
jerna i detta långa och omständliga religionsmål, utan skola
vi efter en orientering ö/ver hufuudstadierna i processens gång
något närmare uppehålla oss vid de viktigaste teologiska strids-
frågorna för att till sist söka göra oss en sammanfattande före-
ställning om Molins teologiska position, karaktär och person-
lighet, så vidt de af akterna kunna bedömas.
Under en tid, så religfiöst upprörd som den förevarande,
sk^ man i stridens hetta icke klart å någondera sidan. JOrto-
praxis i stället för ortodoxi, hjärtats teologi i stället föi hufvu-
dets, Kristi evangelium i stället för dogmat, det allmänt
kristna prästadömet i stället för skolteologemeis förmedling —
se där några af de hufvudfordringar, som allt sedan Speners
dagar mer eller mindre högljudt och radikalt höjdes mot det
bestående. Och hvem kan neka, att mycket af äkta kristliga
idéer gömdes i dessa påståenden och fordringar?
Men liksom det måste medgifvas, att den senare pietis-
men gick längre, än Spener velat, och med sig förenade dier
gaf upphof till många skiftande religiösa strömningar af olika
värde, så har det ock anmärkts, att denna reform röjer drag,
som i mycket afvika från vår kyrkas genuina skaplynne och
visa fränd&kap med reformert uppfattning. Pietismens senare
historia visar riktigheten häraf. Den lära, på hvilken vår kyr-
kas vara eller icke-vara beror, den som »bevarad i renhet, all-
tid skall berättiga hennes existens vid sidan af andra kyrko-
samfund», — är den stora läran om syndarens räitfärdiggörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
