Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o H. LEVIN
voro satta till ledare för folket» utan att därvid någon re-
striktion göres. M. a. o. dessa påståenden, som visserlig^en
innebära en sanning, hafva fått en alltför allmän form, som
gör att de lätt kunna missuppfattas. Någon omstörtning af
de pastorala förhållandena förekom alldeles icke.
De förändringar i detta afseende, som den danska sty-
relsen vidtog, voro jämförelsevis helt obetydliga. Superinten-
denten Brodinus bortfördes som vi redan nämnt. Vidare om-
nämner Spegel i en till K. M:t ställd skrifvelse, att kyrko-
herden i Alf va, Johan Canutius, »är i krigstiden svårliga vor-
den förföljd och omsider, med fiera, våldförd till Köpenhamn». ^
Om sitt bortförande berättar Canutius äfven själf i en böne-
skrift till K. M:t * Canutius var fastländing, från Värmland,
och hade under Brodini tid inkommit till Gotland samt vid
unga år erhållit Alfva pastorat. Huruvida hans bortförande
1Ö76 föranleddes af någon särskild omständighet, eller om det
endast var ett uttryck för den rådande oviljan mot »svenskame»
i allmänhet, har jag ej funnit. £n annan prästman, som drab-
bades af liknande öde som Canutius, var Johan Lindelius i
Rone, likaledes en fastländing, från Västmanland. Han hade
liksom Ceinutius inkommit under Brodinus och 1674 blifvit
pastor i Rone. Anledningen till, att han i början af det danska
regementet blef skild från sin befattning, voro de klagomål,
som såväl företrädarens änka som församlingen förde emot
honom. Änkan besvärade sig öfver, att hon ej fick ut sina
rättigheter, och församlingen, att han ej konserverat änkan,
såsom församlingens afsikt varit, utan drifvit henne ut ur präst-
gården. ^
Troligen var Lindelius icke utan skuld till det öde, som
drabbade honom. Lemke kallar honom i sitt herdaminne »en
elak man», hvilket epitet han nog också torde ha ärligen för-
^ Skr. d. 22 maj 84. Visby domkap:s skr. till K. M:t. Riksark. (= R. A.)
’ Odat. bl. ecklesiastika handl., Visby stifu R. A.
’ Änkans klagoskr. bl. Visby domkap:s akter (= V. A.) I s. 1141; för-
saml:s d:o sammastädes s. 1167. — Lindelius hade vid erhållandet af pastoratet af
domkap. förmanats, »att han änkian favorizera skulle antiogeo med nådeårets pro-
longation eller med giftermål eller med något annat beneficio, på hvad sftt det bast
ske kan, som Gud gifver honom i sinne och försvarligt vara kan». Domkap» prot.
d. 10 apr. 1674.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
