Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. De tidigare svenska pietisternas läroåskådning enligt deras egen framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MiEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN 35
kan tro på Gud, eller honom rättsinn eligen älska, eller i sanskyldig rätt-
ferdighet och helighet tiena eller i Frälsaren Christo Jesu del hafwa.
Frälsaren säger tydeligen i Joh. 5: 44 Huru hunnen I iro, I som
tagen pris hwar af androm ? Ty den som på Gud allena skal för-
ttösta, han måste ju försaka all förtröstan på sig sielf och alla Creatur.
Den som Christi rättferdighet med trone wil anamma, han måste ju
med Paulo försaka all egen rättferdighet, Phil. 3: 3, 7, 8, g, och så
widare. Denna försakelsen fäller för kött och blod ganska swår, widrig
och obehagelig, derföre den ock föreställes under liknelse af ögats
utrifwande, högra handens och fotens af huggande etc. hwilket icke
utan stor smärta och sweda kan aflöpa, Math. 5: 28, 29, 30, Math.
18: 8, 9, Marc. 9: 43, 45, 47, Math. 13: 44, 46. I detta afseende
kallar ock Herren Jesus den sanna Christendomen et ook och en
börda, Math. 11: 30. Derföre säger han ock i Luc. 13: 24 at niånge
sam söka therefter, at ihe må inkomma, genom then trånga porten,
skola dock icke kunna, neml. emedan de intet uprichtigt wilja träda
in i en alfwarlig egen och werldenes försakelse. Hwad war wäl or-
saken, at den rika ynglingen, som Jesus älskade, war hardt när Guds
rike, och slapp dock intet ther in, utan gick hedröfwad bort ifrån
Jesu, Math. 19: 22. utan twifwel denna, han wille intet på försakel-
sen. Och altså går thet än i dag, som den högt uplyste och dyre
Guds mannen Johan Arnd säger: Christus har många tienare, men
få efterföljare. Mänge kunna mycket godt tala om den sanna Chri-
stendoftien, och med munnen beröma Christum och hans sanning,,
men ganska få äro de, som för hans skul wilja försaka och afsäja alla
onda lustar och begärelser, och intet förbehålla sig någon barmsynd.
5) Emedan then kötsliga Egenheten eller sielfheten är et hem-
ligt afguderi emot Guds ära, emot Christi kärlek, emot helighetenes
och salighetens stånd, och är then sanna Salighetens samt alla Christe-
lige dygders fiendska. Derföre säger ock den sal. Doct. Spener bil-
ligt i förklaringen öfwer första Budet, oi det algemenasie Afguderi,
hrcaraf aU annat har sit ursprung, är then oordentdiga Egenkärleken,
då en människa älskar sig sielf öfwer alt, så at hon med sin kärlek
stönar wid sig sielf: han wisar ock huru et sådant hemligt afguderi
sker i andeliga ting, icke allenast då menniskan förlåter sig på sin
förtienst och menar at Gud är henne något skyldig, utan ock, då
hon tienar Gud allenast för sin och sin egen nyttas skuld. Han
lärer ock, at om wi efter det första budet wiljom anställa wårt kf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
