Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. De tidigare svenska pietisternas läroåskådning enligt deras egen framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M1EDD£LAND£N OCH AKTSTTCEEN 4 I
af Qvds Ord, Andra äro säkra och wårdlösa om ihen rätta Chri-
siendomsens öfning; andra, och iml NB, then största delen mena, om
the göra något som uiwärles är, om ihe hälla kyrkogång, höra Herrans
ord, bruka Nattwarden, göra några böner etc. at ihe ther med göra
aU til fy Hest, och tänka icke, at Guds rike bör wara vnwärtes i oss:
och at ihe nämnde styckers bruk, äro medel til Guds rikes inwärtes
upbyggelse. Huru oräknelige många sätta tilbaka the fömemsta stycken
i Ghristendomen, såsom Je,su heliga lefwemes efterföljelse, s^in egen
fomekelse, werldsens föracht. etc. Hwad uil man tala om them, som
lefuKt i dödeliga synder? När uÅ sådant besinna, måste wi tilstå, at
Guds rike är wordet såsom förstört Edom, ehuru dock Herren känner
sina. etc.
3) beropa wi oss på hans Kongl. Maj:ts wår allernådigste
Konungs bref til alla Consistorier i riket af d. 30 Maji 1720: an-
gående en rätt och Gudelig omsorg, som de wårdslöse Siälesörjare
böra förmanas til, at hafwa om deras åhörares bättre underwisning
uti Guds och syndenes kännedom, hwar uti förmäles, huruledes
KongL Göta Håfrätt blifvnt förorsakad, såsom uti en Samwets-rörande
sak tilkännagifwa, at NB. esomoftast fömimmes, huru ringa kundskap
missgemings personer, så af Man som Qwin-kön, hafwa uti sin Ckri-
stendam, och syndemas grofhet, med derpå följande straff, hwilket på
något armat sätt behörigen icke sked kunna förekommas och rättas^ än
at Siäle-sörjame, som NB. wårdslöse äro, mage blifwa förmante tU en
rätt och Gudelig omsorg at tiWörligen förestå och föda deras hiord, då
icke skulle wara at twifla, med mindre sådant skulle skaffa frucJil;
hwarjämte Kongl. Maj: t betygar, det hans Mt. icke heller något högre
om hiertat är, än at Gudsfruchtayi i dess rike ibland alla i gemen
och allestädes så uppå den ena, som den andra orten, må fortplantas
och Ckristeligen befrämjas, etc.
4) beropa wi oss på alla de Memorialer, som någre af Riksens
Ständer wid nästförflutne Riksdag ingifwit, i hwilka högeligen klagas
öfwer Christendomens allmänna förfall, och hiertel. Önskas, at man
med eftertryck wille arbeta på Christendomens uprättande; såsom i
synnerhet öfwerst Lieutnanten Cedersparres widlyftiga Föreställning
angående det heliga läro-Embetets åtskilliga numera uppenbara miss-
bruk, och Borgmästarens Thavonii eftertänkeliga och wackra skrift
tfl Borgareståndet, som redan d. 19 Novembr. i Kongl. Commission
blifwit insinuerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
