Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - H. Lundström. De tidigare svenska pietisternas läroåskådning enligt deras egen framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 MEDDEI/ANDEN OCH AKTSTYCKEN
anfächtade siälar, som intet hafwa den gåfwan at upwficka sig siäifwa,
och hålla wi före, at thet ock kan wara godt. at man efter andras
anledning, såsom i synnerhet sal. Joh. Arndh i dess Paradis lus^rd,
upwäcker sit hierta til andacht och bön. Men det Böne sätt, som
Herren Jesus sielf har författat, erkänna wi för så fulkomligt, at det
i korthet begriper alt hwad wi böra och kunna bedja; ja sä härligt,
at det bör af hwar och en botferdig och trogen siäl med hiertans
andacht, innerlig wördnad och en iefwande barnslig förtröstan alla
dagar brukas.
54 Q. Hwad tyckes Eder om långa böner, äro icke de Gudi
behageligare, än korta?
R. Af föregående swar är nogsamt klart, at som den altse-
ende Ouden ser til hiertat och dess innerliga beskaffenhet, så kan
ingen obotferdig och otrogen siäl finna nåd för Gud, derföre, at
han läser up många och länga böner, eller är mångtalig; ty det är
gäckeri och aperi, at lita på blotta utwärtes wärk och öfningar, hwar-
före ock Herren Jesus förkastar et sådant bedrägeri och hedniskt
sätt at bedja hos Math. 6: 7. och Herren säger til de hårdnackade
Judar: oni I än mycket hedjen, sd körer jag eder dock iniei, Esa.
1: 15. detta är widare utfört i den Anderika tractaten om begyn-
nelsen til et Christeligit lefwerne pag. 64 seqq. Men om en botferdig
och trogen Siel får nåd til at både med hierta och mun bedja i
I, 2, eller flera timar, så har han orsak til at i hiertans ödmiukhet
prisa Gud för den delen; ty deraf får man wisserligen i sit hierta
känna en stor lisa, lätthet och lindring: och tycka wi det intet wara
för mycket at en tima i sänder eller längre tala med Gud, allenast
at wärt hierta warder af den Helige Anda til bönen skickat och
beredt, upwäckt och upeldat. Herren Jesus, som med sit heliga
lefwerne har lemnat oss en efterdömelse, huru wi skolom wandra,
har sielf ofta legat hda natten i böner på sit ald ra heligaste Ånsiehie,
Luc. 6: 12, Math. 14: 23. Så hafwa ock the helige Guds Men-
niskor i gamla och nya Testamentet ofta några timar bedit, såsom
David, Tobias och hans son, Daniel, Petrus, Johannes, Paulus och
fiere af Apostlarne, hwarom widare förmäles i Hr. öfwerst Lieutnan-
ten Cedersparres Memorial til Ven. Consistorium.
Men i anfechtning och torka^ då en trogen siäl antingen fä
eller inga utwärtes ord kan framföra, har hon at trösta sig der af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
