Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - J. T. Bring. Skildringar från det kyrkliga lifvet i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN IO3
hufvud älskar sachsaren en glad, nykter, verksam fromhet,
som rör sig kring polerna gudsförtröstan och kallelsetrohet. Han
är föga fallen för ytterligheter. Mot katoliker är han tolerant,
men känner sig själf alls icke dragen till katolicismen. Åt-
skillig vidskepelse lefver ännu kvar bland folket, och den ut-
gör mången gång ett stöd för den kyrkliga tron; när bonden
klagar för pastorn: »Det finns ingen tro mer bland folket»,
tänker han egentligen på vidskepelsen. Den religiösa kunska-
pen visar sig mångenstädes véu^a i starkt aftagande, men å
andra sidan kan ej förnekas, att religionen börjar uppfattas och
öfvas mera personligt och medvetet; detta gäller synnerligast
befolkningen i landets högre belägna trakter. Familjelifvet
gestaltar sig rätt olika i bondehem och i arbetarehem; i de
förra intar hustrun i regeln en underordnad, i de senare en
sidoordnad ställning till mannen. Barnen äro ofta kittet, som
sammanhåller huset, kärleken till dem är i allmänhet stor, men
tukten ligger tyvärr mycket nere. Ett verkligt kristligt fa-
miljelif är sällsynt. Stor anspråkslöshet och hejdlös njutnings-
lystnad stå ofta oförmedlade vid sidan af hvarandra hos samma
människor.
Offervilligheten — äfven bland de fattigaste — är er-
kännansvärdt stor. »Kanske» — så lyda förf:s slutord —
»finns uti ingen tysk landskyrka oberoende af så många inre
motsatser så mycken enhetlighet och fredligt samförstånd som
i den sachsiska».
I olikhet med konungariket Sachsen utgör Schlesien icke
en själfständig landskyrka utan ingår såsom led i den preussi-
ska och sorterar följaktligen under det preussiska »Oberkir-
chenrat»; till ytinnehållet är Schlesien Preussens största, till
invånarantalet dess näst största provins. Invåname utgöras
till */4 af tyskar, återstoden fördelas mellan polackar, tschecher,
mährer och wender. För landsbygden äro de stora herregod-
sen kännetecknande; af industrien framträder särskildt bergs-
bruk och fabrikation af glas, porslin och väfnader. Befolk-
ningens ekonomiska ställning är öfver hufvud taget relativt
god, och allmänna välståndet synes snarast vara i stigande.
År 1816 uppgingo de evangeliska till 1,067,087, katolikerna
till 858,882. År 1900 hade de förra ökats till 2,042,583, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
