Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningrar och anmälningar - A. Harnack. Die Mission und Ausbreitung des Christentums in die ersten drei Jahrhunderten. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 QRANSKNINOAS OCH ANMÄLNINGAB
par preference, hvars kyrka med sin säregna synkretism har
sin direkta fortsättning i den nuvarande gprekiska kyrkan;
vidare Stor-Armenien, det första officielt kristna land i mis-
sionshistorien; en del af Traden, samt Edessa, näst Antiochia
missionens hufsrudcentrum i Orienten och nästan helt en kristen
stad, måhända det märkvärdigaste faktum i hela den äldsta
missionshistorien. Därifrån spreds kristendomen före år 300
till Arabien, Persien, Skytien, ja faktiskt äfven till Indien. —
Provinser, där kristendomen utgjorde en betydande bråkdel af
befolkningen och en inflytelserik faktor i dennas kulturlif, voro
först och främst Afrika med Nimiidien, hvilket omkring år 300
ägde bortåt 300 biskopar och väl kan sägas vcura ett kristet
land, äfven om flertsdet bland den lägre befolkningen ännu
var hedniskt; vidare Cölecyrien och Antiochia, kristendomens
förnämsta hufvudsäte i världsriket och dettas 3:dje stad; Cy-
pern, Egypten med Thebais, där de kristna hade öfverflyglat
t. o. m. judame; Rom, där de kristna omkring år 250 utgjorde
30,000 — 50,000 och omkring år 300 minst dubbla antalet med
stort inflytande; vidare södra Italien och Spanien, där den
kända motsatsen: grof världslighet — fanatisk stränghet redan
nu är ett kristet nationallyte; samt slutligen sy d-Gallien och
vissa delar af Grekland. — Provinser med fätaliga kristna voro
Palestina, Phönicien, Arabien, större delen af Balkanhalfön,
norra Italien och Mauretanien. Slutligen funnes områden, där
kristendomen knappt kunde spåras: västra delen af öfre Italien,
mellersta och norra Gallien, Belgien, Germanien, Svarta haf-
vets norra kuster, m. fl.
För historikern, som på ksirtan öfverblickar dessa för-
hållanden, är situationen klar; det är den grekiska hellenska
världen, romarrikets kulturmakt, som öppnat sig för kristen-
domen; denna världs centrum, Mindre Asien, var ock den
kristna kyrkans hufvudkvarter. Därför är kristendomen, om
ock numeriskt underlägsen, segraren redan innan Konstantin
sluter sig dit.
Mellan framställningens olika kapitel har Hamack instrött
en rad exkurser öfver problem, hvilkas detaljerade behandling
i själfva framställningen skulle förryckt dennas jämnmått (ex.
om apostlakonciliet i Antiochia, om de kristna som det 3:dje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
