Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I o J. A. EKLUND
Brunius, nämligen när någon ’ex superiore loco’ tilltalar ho-
nom. Allt annat som blänker och blixtrar rör oss icke —
cedant arma togae — tänkte jag — det är blott generaler och
sådant där. ’Cedant arma togae’, hade jag väl skäl att komma
ihåg, ty jag stod under Fr. August Wolffs byst.»
»Det var en fest för kungen — årligen återkommande —
kunde således vara utan betydelse — men den var det icke.
— Kungen är älskad och ärad — och blir det allt mera, näm-
ligen af den äldre, solidare delen. Hos en och annan ung-
domlig otålighet är kärleken förkolnad. Man berömmer hans
vidsträckta kunskaper, hans upphöjda ridderliga sinne, med
sin lilla tillsats af romantiskt svärmeri — man berömmer hans
vältalighet och mycket annat. En edition af Demosthenes har
nyligen blifvit dedicerad ’Fred. Guilielmo Quarto, Eloquentis-
simo’. Ville man höra på ’altera pars’, så kunde man väl få
höra vissa motvikter till allt detta — men som sagdt är —
styrkan ligger på förra sidan. — Ständerna hafva nyligen för-
ärat honom en tafla, som kostat 24,000 thaler — den före-
ställer hans hyllning. Jag har sett den vackra presenten —
full af ioo:de-tals porträtter. Det i mina ögon vackraste var
en läktare, där man genast igenkänner Rauch, Schelling, brö-
derna Grimm, Tieck, Dieffenbach, Schönlein, Steffens och flera
— en tung läktare. • Till prydnad i sina rum låter kungen
måla porträtter af dessa och andra sina stora män — det är
vackert af kungen.»
Med tiden måste Genberg dock något modifiera dessa
uttalanden om kärleken till konungen. —
Genbergs studieintressen voro mycket omfattande. På
det mera humanistiska området kunde han väl räknas såsom
fackman i två branscher: den klassiska filologien o<^ filosofien.
Han befann sig personligen på öfvergång mellan båda« Den
lärareplats vid akademien han innehade var en adjunktur i
latin. Men han sökte samtidigt professur i filosofi.
Den klassiska filologien synes hafva varit bland de mera
tillbaksisatta ämnena. Genberg träffade studenter, som i en
mycket föraktlig och löslig ton talade om det klassiska studiet.
»Bildung des Geistes* — menade de — vore det enda, som
kunde komma i fråga, och denna kunde endast genom nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
