Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. A. Eklund. Från en studieresa i Tyskland 1843—1844. Efter P. Genbergs dagboksanteckningar och bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 J. A. EKLUND
gen i den antika lefnadsordningen. »Man läser om deras am-
phora, dolium, toga — men hur se dessa ut och hvad äro de?
— en flaska, ett fat och en mantel? Ingenting mindre. Kläd
en romersk talare i en modern dräkt — han är icke längre
hemma på forum, utan kan på sin höjd vara passabel på
torget i en modern småstad» — Genberg fann, att mcui i
Tyskland gjort åtskilligt i den antydda riktningen. Man före-
läste arkeologi med yttersta noggrannhet och med hjälp af
planscher, under det man i Sverige »läser i mörker och beg^-
per därefter». Men den enhetliga synpunkt Genberg förfäktar
hade ej heller i Tyskland kommit till sin rätt. Skrifterna voro
dem fortfarande endast material för grammatisk analys. »Real-
disciplinerna äro endast tillgripna af rent historiskt eller anti-
kvitets-intresse, som är något annat, mera blekt och matt än
det filologiska.» »Jag har själf — säger Genberg — skattat
min dryga del åt denna oriktiga åsikt — men hvad jag under
resan haft tillfälle att se har ändrat min tanke.»
Bland språkmännen uppsökte Genberg Grimm, hvilken
på honom gjorde ett synnerligen djupt och godt intryck.
»Jakob Grimm — den älskligaste och mest vördnadsvärde jag
här träffat.» »Godhet, flärdlöshet och välvilja framlyser ur
hvarje hans blick och hvarje hans ord.» Den berömde for-
skaren frågade efter Tullberg, Reuterdahl och Almquist. Den
senares dialektstudier hade väckt hans stora intresse, men med
hans lexikon var Grimm icke belåten. —
Hufvudparten af Genbergs intresse tog åo^ filosofien.
Den hufvudfråga, som trädde honom till mötes var denna:
Hegelianismen eller — Schelling?
Vi meddela hans egna lifliga skildringar af situationen.
»Jag är ännu — skrifver han till Carl August Hagberg
— som du ser, i den stora sanddosan Berlin, eller preussiska
Örnens mage — ty hans klappande hjärta ligger vid Rhen,
och det tänkande hufvudet, onaturliga nog, i Königsberg. poli-
tiskt taladt, ty annars, hvar tänker man om icke i Berlin, hvar
finns intensives Wissen om icke här? »Wo es sich um das
Denken handelt» — var den högstämda början till terminens
första föreläsning. På Denken föll en så skarpt eleverande
accent, att jag genast märkte hvad klockan var slagen. Vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
