Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 EDVARD WERMCRAÄ’TZ
besked om deras kunskap i kristendomen. Landshöfdingen in-
sände en vidlyftig klagoskrift till konsistoriet, som genom en-
trägna föreställningar i upprepade skrifvelser till såväl Grubb
som landshöfdingen på allt sätt bemödade sig om att få saken
i godo bilagd, hvilket ock efter åtskilliga svårigheter synes
hafva lyckats. 1 Anklagelsen ledde således denna gång icke
till något resultat.
Grubb höll sig i sin ämbetsutöfhing så strängt till Guds
ord, symboliska böckerna och kyrkolagen, att man hvarken i
hans egen verksamhet eller i de honom tillgifne åhörames upp-
förande, så länge han var närvarande, och så vidt det berodde
på honom, kunde finna något, hvarpå man med verklig utsikt
att kunna skada honom kunde grunda någon anklagelse.
Visserligen gjorde sig en och annan af de genom Grubbs
verksamhet till en sann kristendom omvände i början, af svag-
het och oförstånd, skyldige till förargelseväckande felsteg, men
Grubb sökte strax med saktmodighet undervisa och upprätta
de felande samt afstyra de onda följderna af deras förseelser.
Den anledning att riktigt bryta ut, som oron och missnöjet
annars skulle hafva funnit i de nyom vändes ovisliga beteende,
blef alltså till största delen undanröjd.
Annorlunda blef förhållandet, då Grubb dels i och för
enskilda angelägenheter, dels i egenskap af riksdagsman från
november 17 18 till september 1719 vistades i Stockholm. De
nyomvätide saknade under denna tid tillräckligt insiktsfull och
kraftig ledning samt gåfvo till följd däraf, genom felaktigt
tillvägagående i flere hänseenden, åt Grubbs fiender en väl*
kommen anledning att om den kyrkliga ställningen i Umeå
utsprida rykten, som ställde Grubbs verksamhet i en allt annat
än fördelaktig dager. Man förkunnade att en ny feligion hade
uppkommit i Umeå samt framhöll såsom det mest karaktäristi-
ska fbr densamma de anstötligheter, som förekommit särskildt
vid gudaktighetsöfiiitigarna.
Ryktet hadde omsider konsistoriet. Detta fann sig däraf
föranlåtet att genom en skrif velse af deil 28 september 17 19,*
ställd till häradshöfiiingen Marcus Bostadius, komministtame i
^ Se konsistoriets konceptbok den 26 juli, 22 ang. ocH 12 sept 17 14.
* Rommisäiohshandlinganui n:o 2 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
