Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS QRtTBBS LIF OCH VERKSAMHET 85
och gudfruktige måste nödvändigt bära det namn och titel i
världen, att de äro upproriske, ofredsstiftare och upphofsmän
till otaligt mycket ondt; häraf kommer det, att vederparterna
mena sig hafva den rättmätigaste sak, ja, bevisa Gud en tjänst»
när de som allra mest hata, försmäda och mörda oss», och hans
ord till det påfliga sändebudet Vergerius: »I hafven nogsamt
gifvit tillkänna, att I icke förstån eder på det, som hörer till
den himmelska läran; ty ingen kan beskylla evangelium där-
för, att i Tyskland uppkommit uppror, undantagandes den, som
icke har läst den heliga skrift och icke vet, att det är Guds
ords egenskap, att det kommer rumor åstad».
Resultatet af denna framställning sammanfattas sedan pä
följande sätt: »Emedan den heliga skrift, symboliska böckerna
och Luther med en mun lära, att där Kristi evangelium rätt
och sannt drifves, emottages och skaffar frukt, oundvikligen
därpå följer hat, förföljelse och o väsende; så måste antingen
våra tre andliga fiender hafva i dessa tider förvandlat sin natur^
eller måste angifvarne icke predika för sina åhörare samma
evangelium, som Kristus och våra rena evangeliska lärare hafva
predikat; emedan hos dem aflöper så utan allt oväsende och
motstånd och dem sä främmande förekommer, att här sådant
höres». Slutligen erinras om, att ingen sådan skiljaktighet som
den här ofvan beskrifna förekommer där, hvarest alla äro lika
okunniga, oförståndiga eller försumliga i det, som hörer till en
sann gudsfruktan.
Denna framställnings riktighet söker Telin i sina anmärk-
ningar att bestrida på ett sätt, som vittnar om antingen en
hög grad af okunnighet och oförstånd eller illvilja och hän-
synslöshet.
Först vill han, utan att andraga något bevis därför, göra
den meningen gällande, att Kristi ord i Matt. lo: 34—36 afse
och böra tillämpas på endast de tider och orter, då och hvarest
evangelium förkunnas för judar och hedningar, som på apost-
larnas tid, eller blifvit så sällsynt och förmörkadt, att man
aldrig hörer talas om Kristus och hans tillfyllestgörelse, om
tron och trons rättfärdighet, utan om människostadgar, män-
niskornas egen tillfyllestgörelse etc, som under påfvedömet
före reformationen. Därföre måste Grubb, menar Telin, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
