Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 H- LEVIN
prålster, som kommo till mera ansvarsfulla platser, ägde ofta
omfattande kunskaper, förvärfvade vid både inhemska och
främmande universitet. Konkurrensen på den prästerliga ba-
nan dref många att genom akademiska studier skaffa sig me-
riter. Däremot fanns ej några lagstadgade examensfordringar
för prästerna i allmänhet, utan berodde det på de enskilda
domkapitlen, förnämligast biskoparne, huruvida man höll uppe
fordringarna i lärdomsväg på de kandidater, som mottogos i
stiften. Ofta föregicks det vid domkapitlet aflagda lärdoms-
profvet ej af några akademiska studier.
Det kan tyckas, som om, enligt hvad förut blifvit sagdt,
förhållandena i detta afseende skulle ha varit bättre på Got-
land. Här fordrades ju ovillkorligen att hafva tillbragt någon
tid vid universitetet för att blifva ordinerad. Men denna tid
afsåg mindre vetenskaplig utbildning. Den var mer anlagd
på, att prästkandidaten skulle hjälpligen tillägna sig det sven-
ska språket, så att han kunde betjäna sig af detta språk vid
gudstjänsten. Klart är, att universitetsvistelsen ej skulle blifva
helt och hållet värdelös, äfven hvad den vetenskapliga utbild-
ningen beträffar. Men å andra sidan är att märka, att de
förkunskaper, som gotländingen ägde vid sin ankomst till
akademien, i allmänhet voro rätt bristfälliga, då han för sin
utbildning ej haft tillfälle att begagna sig af annan läroanstalt
än trivialskolan i Visby, som dessutom befann sig i lägervalL
Den torde knappast ens hafva försvarat namnet trivialskola.
De kunskaper, som ytterligare kräfdes utöfver det mått, som
i skolan kunde inhämtas, hade den blifvande studöiten antin-
gen på egen hand eller med tillhjälp af enskild undervisning
att tillägna sig.
Ofta buro därför studierna i Upsala ringa frukt. Spegel
beklagar denna sak i en skrifvelse till sitt kapitel, »Det är
klagan värdt», skrifver han, »att en del utaf landsens barn
med sin ringa nytta vistas vid akademien och sig till litet lof-
ord resa därifrån.* ^
Att Spegel sökte hålla uppe fordringarna på prästemas
bokliga utbildning är klart. Innan ordination skedde, var det
^ Spegels skr. d. 14 maj 1685.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
