Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. II. Visby stift under Spegels ledning. (Forts. o. afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 H. LKVIN
blottsU" sin värja till slagsmål eller eljes med hugg och slag
öfverföU någon därinne, skulle straffas till lifvet. De, som
»skuffa, stöta eller knubba» hvarandra, skola bota loo dir s.nu,
och de, som »träta och kifva uti Guds hus eller komma fulla
och druckna dit och göra oljud och förargelse», skola bota
50 dir. Det är att förmoda, att sådan straffpåföljd förmådde
i någon mån åtminstone afkyla det heta blodet.
I liknande syfte föreskref Spegel, »att en block blifver
satt på kyrkogården till att skrämma de ostyriga drängiar
med, som under predikan både i kyrkan eller på kyrkogården
stor vanart föröfva».
Huru långt råheten bland folket understundom kunde gå,
i det mcin ej ens lät döden tämja sitt obändiga sinne, framgår
af ett i domkapitlet inlämnadt intyg. En skepparhustru kom
med en stor knif fram till sin syster, där hon låg på bår, och
»sade sig vilja liket i stycken skära och under galgen bära,
därtill spottade liket i ansiktet och önskade, det skulle upp-
vakna med den rike mannen i helvetet». ^
Mot folkets dryckenskap, kalasande och yppighet i lef-
nadssätt och kläder ifrade Spegel, där anledning därtiU kunde
förefinnas. Då det i Rone klagades öfver, »att stor otidighet
sker med brudebång, brudefärder samt brudfolkets sängled-
ning», anbefallte han pastor och prost att afskaffa sådana till-
ställningar. I Lärbro hade bönderna gjort sig kända för »en
otjänlig prakt uti kläder framför annorstädes».
I allmänhet bemöttes Spegel på sina visitationsresor med
aktning och hörsamhet af folket. Undantag förekommo dock.
I Eskelhem fick han församlingen först »efter läng och allvar-
sam förmaning» att lofva att bättra prästgården. Värst var
det i hans egen prebendeförsamling När, där folkets trotsiga
uppträdande tydligen gjorde ett nedslående intryck på honom.
Han antecknar i protokollet, att han »försporde ingenstädes
så stor fåkunnighet, kaiUsinnighet och djärfhet som där, så att
merendels hela församlingen lopp ur kyrkan, innan som cate-
chisationen var ändad». Och när visitationsakten var slutad,
kunde icke de sedvanliga förmaningarna ställas till församlin-
* V. A. n. s. 585.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
